2— — — 442. D. F. BONNIERS BOKTRYCKERI. 1868 några år aflemna ett tättskrifvet manuskript på ett tusen ark, eller så omkring. Jag förmodar att prof. Schlyter tagit vara på sjelfva manuskriptet till de nu utgifna gamla svenska lagarne, och att det framdeles blir bibliotekets i Lund tillhörighet, likasom Berzelii vackra manuskripter förvaras i Vetenskapsakademiens bibliotek, der de alltid beskådas och beundras at lärda utlänningar som hitkomma. Apropos manuskripter, så bör jag såsom bevis på en högsinnad humanitet omnämna att det samfund i London som uteslutande egnat sig åt samlandet af Svedenborgs arbeten, till låns erhållit för afskrifning flera band af hans manuskripter, hvilka tillhöra k. Vetenskapskademien. Sådana lån lärda institutioner emellan äro nu för tiden ganska vanliga, och i förevarande fall desto mera berättigade då Sverige icke har råd att bekosta tryckningen af Svedenborgs arbeten. De offentliga föreläsningarne på Börsen lida nu mot slutet. Anslaget till deras bekostande är i det närmaste användt, och Sveriges hufvudstad har ej råd att bekosta en föreläsningsserie på nya året. För närvarande läser docenten af Wirsen öfver samhällsidealernas historia, ett nytt ämne, särdeles intressant, som af honom med stor talang behandlas. Att dessa föreläsningar — den tredje hölls i går afton — icke blifvit refererade i någon af våra tidningar, torde orsakas deraf, att en resum af dessa föredrag fordrade hos referenten nära nog lika stor beläsenhet, som föreläsaren ådagalagt sig ega. Jag har ansett mig böra framhålla denna omständighet, emedan det sannolikt förvånar er, att beträffande docenten af Wirsens föreläsningar endast på notisafuelningen i tidningarne blifvit omnämndt att och när de skola hållas. Konkurrensen mellan teatrarne fortfar med berömvärd ifver. På stora kungliga teatorn har m:ll Fredrika Wichman, elev af hr Dannström, debuterat såsom Elvira i Don Juan och vunnit, om ej en stormande, så åtminstone en solid framgång. Hon, är endast 17 år, och de som känna henne, påstå att hon redan eger grundlig musikalisk bildning. Man har klandrat, att hon så ung fått uppträda på scenen. Man förbiser dock att elevens inkomster äro otillräckliga, och att i debutantens uppträdande kan ligga en fördel som äfven innebär en välkommen, om än ringa uppmuntran. Då Mindre teatern engagerar fru Hedin och hr Pousette, så bjuder Dramatiska teatern genast på hr Stjernström. På den temligen anspråkslösa Ladugårdslandsteatern uppträder direktör Fröbergs teaterelevskola, utan pretention, men ganska tillfredsställende. Bland dessa elever äro två söner och en dotter af hr Fröberg, och dessa jemte en student Törnqvist äro ganska lofvande. Denna elevskola har redan företagit en färd till Upsala, der hr Fröberg i flera år varit bosatt, och blifvit väl mottagen. Nära 1,500 personer af hufvudstadens skattskyldiga hafva anfört besvär öfver de debetssedlar, hvarmed de blifvit ihågkomna. Utan gensägelse är det ett ytterst odiöst kall att sitta i taxeringskomitön; men nekas kan ej att taxeringsmännen ofta förfara egenmäktigt och tanklöst. Jag vill anföra ett par fall till bekräftelse härpå. En här bosatt norrman, som har ganska liten affärsrörelse, har debiterats till en inkomst af 10,000 rdr, ehuru hans inkomster notoriskt ej uppgå brutto till mer än högst 23 at nämnde summa. Ett grosshandelsbolag, bestående at två norrmän, som gör högst betydliga affärer och som allmänt anses hafva i ren årlig inkomst 150,000 rdr, har debiterats för inkomst af 25,000 rdr. En sömmerska, som hyr en våning på 5 rum för att kunna uthyra tre af dessa med möbler och derigenom bestrida hyran, 600 rdr, har debiterats för 2,800 rdr årlig inkomst. I samma hus bor en enkefru, som håller en stor flickpension och erlägger 2,000 rdr i hyra. Hon har debiterats för en årlig inkomst af — 400 rdr. Pröfningskomitåön får ett mödosamt arbete med alla besvärsmålens handläggning. Kammarrätten har ännu icke hunnit pröfva alla de från 1867 års pröfningskomit fullföljda besvärsmålen. Den i år högst betyd