Göteborgsposten – 25 november 1868, sida 1

Grannen midt emot). Af författarinnan till Tant Cordulas Hemlighet. Öfversättning. I det hon stängde dörren bakom sig, föll hennes blick ofrivilligt på hörnfönstren, förhängerna voro i en häftig rörelse. Synbarligen hade någon vid henues anblick dragit sig tillbaka från det öppna fönstret, förmodligen den arma fången, hvars ögon måhända med afundsjuka blickar följde den unga flickan, som med raska, ohämmade steg ilade uppför berget. . Lilli hade snart uppnått den lilla bänken. Solen hade, ehuru den kastade glödande färger öfver den molnfria himlen och de väldiga bergsryggarna, ännu ej fått makt öfver morgonens dagg och svalka. En söndagslik tystnad låg ännu utbredd öfver staden, men nu sväfvade det första klockljudet ut i rymden. Dufvor och kajor flögo förskräckta upp, sväfvade förbi Lilli, tills de försvunno långt bort, och sänkte sig ned öfver fälten, der de blott — (Forts. Ir. Nio 274.