Göteborgsposten – 13 november 1868, sida 4

På L. J. HIERTAS törlag ha utkommit följande nyheter: KYLBERG, J., Anteckningar rörande Landtbruket och dess binäringar uti England, Skottland och Tyskland, samlade under sommaren 1867 och inlemnade såsom reseberättelse till Kungliga Landtbruksakademien. Pris 2 rdr. NATHORST, HJ., Det skottska Plöjningssättet eller anvisning till tegplöjning och drilluppläggning. Med 16 i texten intryckta figurer. Andra tillökade upplagan. Pris 75 öre. Innehåll: 1 Kapitlet. Tegplojning. Allmänna grunder. Tegarnes läge. Tegarnes bredd. Tegarnes längd. T. garnes kuller. Vändtegar. Praktiskt utförande. Teguppfåring på åker. Teguppläggning. Omkastning. Plojning af partegar. Plojning af dubbla partegar. Dubbel teguppläggning. Nedklyfning. lsarfällning. Tegläggning på vall. — 2 Kapitlet. Tvärpläjning. Tillägg: De olika plöjningssättens användande. Trädesplöjningarne. Öfrig behandling af teglagd åker. — 3 Kapitlet. Drilluppläggning. Enkla drillar. Dubbla drillar. NATHORST, HJ., Anvisning till anläggande af Slåtteroch Betesvallar. 1. Om anläggandet af ständiga ängsoch Detesfält. 1. Vigten af goda odlade ängar och beten. 2. Hvad skall utläggas till ständiga gräsfält? Fördelarne deraf äro: a) En högre afkastning. b) Dyrbarare säden kunna odlas. c) En bättre indelning af fälten kan vinnes. d) Bättre bete erhålles. e) Kreaturen erhålla ett bättre skydd. 3. Huru bör en åker beredas till ett godt gräsfalt? a) Fältet måste grunddikas eller dräneras. b) Fältet bör kalkas eller merglat. c) Fältet bör väl rensas från rotogrås. d) Fältet bör erhålla en grundlig brokning. e) Fältet måste rikligen godslas. 4. Om igensåning till gräs. Om gräsfältets behandling. 5. Om betesfältens gödsling. a) Ladugårdsgödsel. b) Benmjol. c) Gusyo. d) Kalkpudrett, kalk och träaska. e) Flytande gödsel. Huru ofta böra gräsfälten gödslas? — II, Öfversigt öfver de vigtigaste grässlagen, Tabell öfver gräsens blomningsoch frömognadstid. Öfriga fodervårter för vallar. Tabell öfver myllning. Tabell öfver gräsfröets vigt och beskaffenhet. — YI. 1. Val af gräsfröblandningar till slåtter och bete. 2. Gråfråösådd till fröskörd. Tillägg. Ungefärliga priser på anförda frön. Pris 75 öre. NATHORST, HJ., Praktisk Gödsellära efter d:r Emil Wolf, Professor och föreståndare för den Kemiska Försöksstationen vid Hohenheim, med åtskilliga tillägg. Författarens Förord: Länga bar jag funnit att ett arbete, som fullständigt redogjorde för de olika godningsämnenas värde och fördelaktigaste användande, varit af behofvet synnerligen påkalladt; och temligen länge har min afsigt varit, att genom något sjelfständigt arbete öfver ifrågavarande ämne söka afhjelpa denna brist Då jag emellertid fick läsa Emil Wolffs nyligen utkomna Gödsellära och fann att densamma med några förändringar och åtskilliga tillägg, skulle förträffligt motsvara våra förbållanden och tidens fordringar, -å bar jag vidtagit denna öfversättning med nödiga tillägg och uteslutningar, som bärmed öfvorlemnas i de avenska jordbrukarnes händer; och hoppas jag att densamma skall vara en god hjelpreda för mina yrkesbröder, såväl då frågan gäller de olika gödningsämnenas rätta behandling, värdering och användande, som ock att bibebålla och föröka den bördighet hos den odlade jorden, som utgör ett af de väsentligaste vilkoren för ett lönande åkerbruk. REIMERS, J. L., Om Kolning och Tjärufabrikation, jemte metoder och maskiner för Trädupptagning och Stubbrytning. Med 110 i texten intryckta figurer. 2 rdr. Detta arbete har till ändamål att, genom angifvande af de mest användbara metoder för kolning och tjräutillverkning samt i sammanhang dermed stående biprodukters tillgodogörande, för vårt lands skogsegare bekantgöra de medel, som stå till buds, att vare sig i stor eller liten skala, tillgodogöra sig den mängd stubbar, rötter och vindfällen, som förefinnas i våra skogar, samt derjemte, hufvudsakligen hvad tjäran beträffar, åstadkomma en vara, som betalas med ett högre pris än vanligen nu erhålles. Innehåll: Företal. — Om trädets fysikaliska och kemiska beskaffenhet. — Trakolning. — Kolning under rörlig betäckning. — Nilor med tillgodogörande af tjära ete. — Tjärufabrikationen, — Allmänna reglor för anläggande af tjärugnar. — Allmänna reglor för tjärubränning. — Beskrifning öfver tjugo olika tjärugnar i Ryssland, Österrike, Frankrike m. fl. länder. (Med illustrationer). — J. L. Rejmere patenterade tjärugn. — Åtskilliga metoder för vinnande af björktjära. — Beskrifning öfver björktjarufadrikation i de Ryska kronoskogarne. D:o d:o lerkärl för tillgodogörende af björktjära. D:o d:o björktjärugropar. — Åtskilliga wetoder och maskiner för trädupptagning och stubbrytning: Vridoommen Den Schweiziska Waldteufoln. A. Schu-ters Waldteufel. De Bernska och Duhamelska håfstängamaskinerna. Häfstäng-maskin af Hassenfrotz. Den Gangelloffska stubbrytningsmaskinen. Den Mitterbachska stubbrytningsmaskinen. Den Schusterska stubbbrytningsmaskinen. Den Glocknerska stubbrytningsmaskinen.