Göteborgsposten – 10 november 1868, sida 1

hvar och en som hjelper honom — kommen derföre hit! Död åt filibustiererna! Men mynningarne af våra pistoler hejdade den skrålande hopen, som tydligen blitvit öfvertygad af Costa Ricamannens vältalighet. — Vi måste göra ett slut på dethär, sade Jem till mig; Sim blöder till döds af detder såret i skuldran. Jag tänker att vi kunna göra upp saken på ett ganska anständigt sätt, om dender karlen är någorlunda tillmötesgående. Det var jag som började och jag gissar det blir väl äfven jag som får sluta leken. Hör på, yttrade han på spanska till hopen, denne caballero och jag äro af helt olika åsigter i denna sak. Jag har annars hört att männen af Costa Rica varit utmärkta för sin kärlek till rent spel och sin höga uppskattning af mandom. Caballeron har en machete, gif mig en annan, ett öppet fält och vi skola uppgöra vår tvist så hastigt ni någonsin vilja önska er! Denna proposition, helt vanlig i spanska delen af Amerika, mottogs med hurrarop. Ett halft dussin vapen erbjödos i ögonblicket och inom en minut stodo kämparne emot hvarandra, beväpnade med det tunga svärd utan fäste som kallas machete. Efter att ha öfverlemnat Sim till padronens och hans hustrus