Göteborgsposten – 31 oktober 1868, sida 1

ett handelshus i Stettin såsom prof några balar hö pr ångaren Falken hit till Göteborg. Alldenstund vederbörligt intyg saknades om att varan icke kom från och icke transporterats genom smittad ort, blef densamma härstädes uppbränd. Fram på hösten sändes sedermera af tvenne stettinerfirmor ånyo en profbal hö pr ångf. Tilsit till Stockholm och en pr Falken till Göteborg, båda sändningarne denna gången försedda med det af göteborgsauktoriteterna fordrade intyget, utfärdadt af svenska generalkonsulatet i Stettin. Trots detta måste dock varan återsändas samma väg som den kommit, från Stockholm på den grund att densamma kunde vara uppblandad med gammalt hö, från Göteborg vemedan varan kunde ha legat på något ställe, hvarest smittadt hö förut varit lagradt. Afven om man medgifver riktigheten deraf att de strängaste föreskrifter gifvas och upprätthållas till förhindrande af en så stor riksolycka som kreaturspestens införande i landet, kan man ej annat än förvåna sig öfver och beklaga, att icke de lättnader för höinförseln vidtagits, som förbållandena här i landet gjort så ytterst nödvändiga. Vi tro likväl ej att de underordnade myndigheterna förfarit med större stränghet, än gällande föreskrifter bestämma som en oeftorgislig pligt; ogillandet, och icke blott vårt, utan äfven de tusentals landtmäns, som nu måste nedslagta sin boskap, drabbar den eller dem, hvilka haft i sin makt att ändra förordningar, så abderitiska som den, att huru stor bristen på hö än är i vårt eget land, sådant likväl ej får införas från ett annat, af fruktan för en smitta, som enligt officiella intyg icke i detta senare land förefinnes. Svafvelsyrefabrik. Anläggning af en dylik fabrik i större skala har för någon tid sedan börjats härstädes. Det skrifves nu om denna anläggning härifrån till N. D. A. i Stockholm, att såväl svafvelsyran som de denna fabrikation åtföljande biprodukterna skola tillverkas af inhemska råämnen. Fabriken är förlagd till fabrikör C. D. Lundströms tomt vid Göta elf hitom Gamlestadselfven. Byggnaderna uppföras af byggmästaren kräger. Det tekniska ledes efter de bästa och nyaste metoder af en kunnig teknolog, hvilken i flera år varit anställd dels i Belgien, dels i Paris i detta yrke. Inom Arbetareföreningen gilves i morgon afton ett litet gille i Nya Exercishusets stora sal. Detsamma är anordnadt till förmån för föreningens bibliotek, hvilket omfattas med så lifligt intresse af föreningens talrika medlemmar, att äfven denna tillställning antagligen blir, likasom den första, talrikt besökt. Den billiga förströelse, som här erbjudes arbetaren efter veckans mödor, bör dessutem vara honom kärkommen. Varningar för utvandrare inströmma nu i mängd från Amerika, alla skildrande den förfärliga nöd, i hvilken de vanligen försjunka, som, utan att ega något kapital, begifva sig dit öfver, för att söka lyckan?, en bedräglig gyckelbild, som viker undan från den, hvilken endast åtrår hennes yttre håfvor. Men dessa varningar oaktadt strömmar dock den ena skaran efter den andra ut, liksom drifna af ett blindt begär att framför allt lemna det gamla fosterlandet, hvilket de likväl äro skyldiga så mycket. Det är med förfäran vi gång efter annan se familjefäder och mödrar draga ut med hela barnskaror omkring sig, ofta utan att ega mera än de penningar, som behöfvas för färden fram. Der väntar ej sällan arbetslöshet, oftast brist — och nöden der är desto gräsligare, som man befinner sig ensam, öfvergitven, i ett främmande land, i hvars folks karakter likgiltigheten för andra och deras behof är ett betecknande drag. De små ryckas bort af nöd och elände, och de gamla stå kanske i förtid brutna vid orkeslöshetens rand, bittert grämande sig öfver att ha lemnat ett torftigt, men dock lugnt hem för lyckans glitterguld, hvilket blir, såsom i sagan, en värdelös sten, då det nås med handen. Det gläder oss emellertid att se, det vår kollega Handelstidningen, som förr så gerna, ja, alltför gerna lemnade rum för en hr Nelsons lockande berättelser om det förlofvade landet, nu ändtligen börjat få ögonen öppna för medaljens frånsida och i sina spalter återgilver äfven de redan utvandrades varningar till hemmavarande landsmän. Jernvägs-afsyning. Som vi förut omtalat förrättades sistl. Måndag och Tisdag af öfverstelöjtnanten vid vägoch vattenbyggnadskåren E. C. Leyonancker afsyning af Uddevalla-Wenersborg-Herrljunga jernvägen, och uttalade öfverstelöjtn. IL. efter förrättningens slut sin fullkomliga belåtenhet med arbetets utförande, hvadan vägoch vattenbyggnadsstyrelsens godkännande oförtöfvadt torde vara att emotse. Halländska ångbåtsbolaget. Såsom sökande till besälhafvareplatserna å detta boIAIOOAAA AO .....