Från Utlandet. I England arbetar Gladstone som en väl inoljad ångmaskin. Det blir svårtför telegrafister, sättare och läsare att hålla jemna steg med honom, så ofta och så länge har han talat under de sista dagarne. Han har hittills endast behandlat trenne tema mera omständligt: reform, finanserna och Irland, och kommer väl snart in på andra frågor, rörande hvilka det skulle vara af intresse att erfara hans åsigter, såsom allmänoch qvinno-rösträtt, hemlig omröstning, uppfostringsfrågan, i bela dess omfång från elementarskolan till landets universiteter, den irländska förpaktningssaken och — huru Englands framtid i afseende på dess förhållande till utlandet afspeglar sig i hans ande. Han har ännu icke ordat något om de utrikes angelägenheterna och endast lätt vidrört den vigtiga arbetarefrågan. Angående den irländska statskyrkans öde har Gladstone nu redan hoptalat en temligen tjock volym, om man sammanställer hans parlamentstal och valadresser rörande denna sak. Så ofta han anslår det irländska temat, blir han varmare och mera vältalig. Så var slutet af hans tal i Southport ett af hans bästa. Han skildrade deri det hat, som 100,000 irländska utvandrare årligen taga med sig till Amerika, för att der politiskt förarbeta det och gestalta det till dådkraftig hämnd mot England, som i århundraden misshandlat Irland och derigenom utsatt sig för hela den civiliserade verldens rättvisa förebråelser. En annan af det liberala partiets dignitärer, ehuru af radikalare halt, är John Stuart Mill, hvilken nyligen låtit offentliggöra ett valbref, i hvilket han uttalar en del allmänna principer, de der anses vara af stor betydelse för den nu i sin inledning stadda valrörelsen. Han säger neml. deri: Det nyreformerade parlamentet behöfver nya män; — en representativ församlings verksamhet kan endast upprätthållas genom den lifliga täflingsifvern mellan dess elementer; — hädanefter skola icke blott utvidgade valdistrikter, utan äfven vidgade tankeulbyten blifva representerade inom parlamentet; — det reformerade parlamentet kan föga gagna de arbetande klasserna, till hvilkas förmån det reformerades, om män af framskridna åsigter uteslutas; — blotta ropet: Ned med den irländska statskyrkan! är icke tillräckligt, för att stämpla en kandidat såsom den liberale, hvilken vår tid behötver; — Gladstone behöfver, förutom det numeriska flertalet, hvarom han är förvissad, äfven ett flertal af andligt begåfvade män; — slutligen, af en liberal måste fordras mera, än blotta godkännandet at redan utverkade frisinnade lagar, neml.