— Min bästa lady Skeffington, jag bedyrar, att såvida jag ej gjort det i sömnen har jag aldrig rört en cigarr i hela mitt lif, sade Dobbs med det största allvar. Ett listigt småleende småleende sväfvade öfver miss Paines röda läppar. Hon såg mycket bra ut denna morgon. In kom frukosten och straxt derefter mrs Baybraham och hennes bror. — Har ni rökat cigarr, Ogilvie? sade sir John efter de vanliga helsningarne. — Cigarr! sade Jim med den oskyldigaste min i verlden. — Ja, jag trodde att en gammal inbiten rökare som ni tyckte om att taga en cigarr på sängen då ni vaknat. — Sjelt rökar jag aldrig på sängen, svarade Jim, och jag känner ingen annan som gör det heller. Man får het cigarraska på skjortan och det är alltför obehagligt. Baroneten såg tviflande ut, närmade sig Ogilvie och nosade på honom på alla sidor som en fågelhund. Jims nätta jagtrock var fri från den förhatliga lukten. — Di måste det vara Baybraham! tänkte sir John. Er man tycks ej vara återkommen ännu, mrs Baybraham? — Ej återkommen! upprepade Louise skrattande. Ej utkommen ur sitt rum, menar