—— ———— L— — för en verklig praktisk handtverksundervisning, sådan som slöjdskolorna egentligen borde lemna. Handtverkerierna gå ännu i sars och farsars spår, och de lefva derför äfven ett tynande lif. Man följer ej med nya uppfinningar och upptäckter, få söka höja sitt yrke... Men är det väl underligt om kunskaper saknas, der inga lämpliga medel till kunskapers bibringande gifvas? Man har äfven i Danmark kännt olägenheterna häraf och insett faran för den inhemska industriens bortträngande af den utländska från förbrukningsmarknaden inom sjelfva landet. Men man har der icke nöjt sig med turkens fatalistiska indifferentism, hvars hela kcaftyttring är, att han tänder tålamodets pipa, lägger armarne i kors och mumlar sin tomma formel: Allah är stor och Mohamed hans profet! Må våra danska bröder i detta fall vara ett föredöme för äfven våra industriidkare och lagstittare: Den i Köpenhamn varande industriföreningens styrelse har neml. ingått till regeringen med en skrifvelse, hvari utvecklas det behof, som finnes af en ändamålsenlig handtverksskola, hvilken har till sitt eget sjelfständiga mål att utbilda skickliga handtverkare och kan meddela den arbetande klassen undervisning i de elementära realfacken på sådant sätt, att eleven sedan kan fullfölja, hvad han lärt under skolåren, och ytterligare i bestämda, längre gående kurser törvärfva sig den för hans fack nödiga teoretiska insigten eller konstnärliga utbildningen. Styrelsen föreslår derför i sin skrifvelse, att regeringen måtte tillsätta en komite, sammansatt af representanter för industriidkarne och för alla de myndigheter, hvilka kunna komma att deltaga i sakens slutliga afgörande, och att denna komite får i uppdrag att utarbeta förslag till ordnandet af alla frågor, hvilka angå undervisningen för den del af landets ungdom, som egnar sina krafter åt handtverket och industrien. Angf. Chapman, bekant härstädes se dan den tid fartyget gjorde resor häremellan och Stockholm, och som nu återtagit sina turer på de norrländska och finska farvattnen, har nyligen varit försatt i en ganska äfventyrlig belägenhet under resan mellan Uleåborg och Brahestad. N. D. A. berättar derom följande: KI. 10 f. m. d. 8 d:s anträddes resan till Brahestad och fortgick under lotsens ledning till dess Carlö var , hvarefter styrdes SSV. kurs på Tasku båk. Efter 2 timmars gång inträffade den olyckshändelsen, att yttre armarne i styrbords hjul på en gång sprungo af och hjulet vred sig. Befälhafvaren hoppades dock att kunna fortsätta resan under sakta fart in till Brahestad, som då var på endast 112 geografisk mils afstånd, med efter tio minuters förlopp ramlade hela hjulet ned på centrum. Då man således var ur stånd att röra maskinen, nödgades man stoppa och ankra i öppna sjön på 10 famnars vatten under en half storm från SV. Fartyget var i en särdeles kritisk belägenhet. Hade kettingarne sprungit, kunde man hafva, med tillsatta segel räddat sig i lä om Carlö, men om stormen hade öfvergått på NV., som den hotande luften tycktes vilja gifva alla tecken till, hade Chapmans totala undergång varit gifven. Man hade intet annat att göra än att sönderskrufva hjulet. Detta inträffade kl. 4 på eftermidd., under full dager och halfklar luft. Chapman hissade genast nödflagg och sköt flera skott för att erhålla hjelp af ångfartyget Osterbotten, som var förut och styrde kurs på Brahestad, men någon hjelp erhölls icke. Chapmanmåste derföre i sin redlösa belägenhet qvarligga i öppna sjön till ankars under en stormig natt, under hvilken stormen lyckligtvis ej sprang om på nordvest. Befälhafvaren, som förlitade sig på att fÖsterbotten följande morgon skulle utkomma för att taga reda på hvad som fattades Chapman, sysselsatte besättningen med att lösskrufva det söndriga hjulet, hvilket arbete fortfor till kl. 10 följande förmiddag, då qvarlefvorna af hjulet voro bragta i sådan ställning, att maskinen kunde röras. Men Österbotten hördes ej al. Man eldade derföre upp, och snart ångade Chapman i väg, gående med ett hjul mot full storm under en fart af 5 knop, och inkom till Brahestad kl. half 1 på eftermiddagen. Härvid är att märka, att ångf. vÖsterbotten, som kl. 7 samma dags morgon utgick från Brahestad och för andra gången observerade Chapmans kritiska läge under hissad nödflagg det oaktadt fortsatte sin resa söderut, utan att, som sjömän vanligen tillvägagå, erbjuda hjelp åt den som behöfde den. Uddevalla museum. Skinnet efter en inom Bohuslän fälld och efter all sannolihet äfven inom länet född elg, hvilket blifvit skänkt vill Uddevalla museum, har nu blifvit omsorgs