Göteborgsposten – 28 oktober 1868, sida 1

(Talis Qvalis) skall författa orden till festkantaten. Militär-sällskapet skall på aftonen gifva en sest i sin stora lokal i Brunkebergs hotel, dervid prins Oscar säges skola hålla festtalet. På kungliga teatern skall gifvas galaspektakel, dervid ett utaf hr Hedberg förtattadt skådespel skall uppföras. Sedan alla omkostnaderna för Carl XII:s-statyen blifvit bestridda, tros ett öfverskott af omkring 10,000 rdr uppstå. IIvartill skall detta öfverskott ändamälsenligast användas? Hvem skall bestämma öfverskottets användande? Ni erinrar er troligen, att grosshandl. P. Murn, den gamle kämpen för frihandel och jernvägar, afsade sig representantplatsen i Andra kammaren. Gissa hvarföre han så gjorde? För att slå sig till ro, naturligtvis — svarar ni. Nej, visst icke. Han tyckte det var rent af rasande om de stora kapitaler som blitvit nedlagda af konsul Göranson på Bessemerståltillverkningen vid Sandviken skulle gå alldeles förlorade. En så vacker industri får ej upphöra, sade hr Murn. Nåväl, sade kapitalisterna i Gefle, sätt dig i spetsen för ett bolag som inköper Sandviken; men du skall blifva själen i företaget, annars går det into-. — Ja, må göra, sade hr Muren. Sandviken inköptes; det hade inropats af några engelsmän. Hr Murn bildade bolaget på några veckor; han snarare afän tillstyrkte folk att gå in i bolaget, men aktieteckningen blef större än som behöfdes. SandVikens jernverksaktiebolag är redan organiseradt och tillverkningen af Bessemerstål till tyres, axlar, verktyg m. m. är i full gång. Hr Muren har derigenom åstadkommit en nyttig industri, ej blott för orten utan för hela landet. Han har blifvit tio år yngre, och han kan nu säga till landtmannapartiet i Andra kammaren: skrik inte öfver armod, utan arbeta för industriens lyftning, som jag gör. Jag hade åtskilligt mera: att meddela, men tiden vill ej räcka till för det närvarande. Göran.