Göteborgsposten – 23 oktober 1868, sida 2

Från Utlandet. I den af rosor doftande staden Bisuagar — skrifves det i Dickens tidskrift All the year round — hörde prins Hussein en utropare offentligen utbjuda ett stycke guldmattetyg. Då han fick höra hvilka egenskaper det egde, föll prins Hussein i djup förvåning; ty det var en med trolldomsmakt begåfvad matta. Med hennes tillhjelp, sade egaren, kan du ögonblickligen bli förflyttad till hvilket ställe du än önskar besöka, och du skall nästan genast befinna dig på platsen, utan att uppehållas af något hinder. Du behöfver endast önska, och du är der. Detta var en saga ur Tusen och en Nattk; men det fattas ej mycket, för att sagan skall kunna bli en verklighet i det 19:de århundradet. Framåtskridandet är endast förverkligandet af gamla dröm-santasier. Vår tids offentlige utropare är hr Raphael Brandon. Han är upphofsmannen till en ny plan för omorganiserande af jernvägsbefordringen, hvilken lofvar oss lika underbara resultater, som dem gatuförsäljaren i Bisuagar tillade sin matta. Det är helt enkelt en tillämpning af Rowland Hills brefpost-system på jernvägarnes persontrafik. Han föreslår, att man skall behandla en passagerare som ett bref och skicka honom hvart som helst i Storbritannien, utan afseende på huru långt asståndet är, för en frakt at ett bestämdt minimum. Ett par penny-frimärken skola föra en (på 3:dje klass) så långt hän man vill åt