Göteborgsposten – 22 oktober 1868, sida 2

talande i en iskall ton, som var förfärligare att höra än det häftigaste utbrott af vrede. — Jag älskar er dotter, sir, yttrade den unge mannen helt enkelt; jag begär hennes hand af er. — Och jag afböjer med bestämdhet alla anbud från er eller någon medlem at er familj och jag uppmanar er att på ögonblicket lemna mitt hus. Orden voro lika afmätta och fria från all passion, som om han vägrat någon af sina underhafvande ett arrende. — Säkert, sade lord Langholme med värma, vill ni ej låta någon gammal familjtvist, som möjligen kan ha existerat mellan våra hus, ha inflytande på er dotters lycka. Jag kommer till er öppet och redligt sör att begära er dotter till min hustru. Jag älskar henne djupt; om ni gifver mig henne, så svär jag att hvarken hon eller ni skola ha orsak att ångra er tillit till mig. Hans vackra ansigte glänste af värma och han tycktes, der han stod, just vara den förkroppsligade bilden af allt som är redbart och ridderligt. — Jag tillbakavisar hvarje förslag från er, sade mr Huntingdon fortfarande i samma obevekliga ton. Ni har tilltvingat er inträde i mitt hus. Om ni är en gentleman, skall ni