Göteborgsposten – 19 oktober 1868, sida 2

vore som ni, ljöd Wilsons röst, då hon aflägsnade sig i korridoren. Men Nelly var beslutsam som de slesta af hennes kön; hon hängde sin hatt öfver armen, tog sin favorit Lalla Rookh under armen och vandrade långsamt ned mot bäcken. Anländ dit kastade hon sig ned på stranden under ett skyddande träd och började tänka på striderna mellan familjerna Langholme och Huntingdon.