Göteborgsposten – 17 oktober 1868, sida 1

————— Vveckokrönika. Ett järtecken, sedemälning. — Mördando härannonoer. — Nägot om qvinnor och syrverkerier. — På Lorensberg om Tisdag. — Ombord på Amy — En dykare och en landgång. — Hemskt! — Olika växtauktioner. — Godt råd, anekdot. Sig natten har sänkt öfver staden Paris Och i Saint Sulpice Till tolfslaget hammaren svänger — — Men på boulevarden det ännu är dag, Hvad glans och behag Hvad dandies, loretter, gaminer! Så klart lyser gasen på gator och torg, Att i Göteborg Än aldrig man drömde om maken; Och skälet? Åh kors, det är allom väl kändt: Hm — tretti procent Förtjenas ej der på den saken. Och lättsinnets genius spiran nu för Uti Chåteau Fleurs, Mabille, Valentino och Prado: Cancan-piruotter, champagne och musik Små glådtiga skrik, Quel charme! Hvilket snyggt Eldorado! Men plötsligt förstummas den sorlande rund, I midnattens stund Så gräsligt ett rykte sig sprider: 4Q fasa! Se ut! Se på fästet der står En hemsk meteor, Hvad bådar väl denne för tider? Så blodrödt dess sken, så omätlig dess svans! I hvirflande dans Sin väg genom rymden han plöjer, Då bleknar hvar nymf under sminket med fart, Ty hon har det klart, Att Yttersta Domen ej dröjer. Och syndernas hufvudstad skälfvande står, Helt illa den mår Vid åsynen af slika under. Då slocknar med ens detta bländande sken Det räckte ej en Minut, knappast trenne sekunder. Det släcktes, försvann och nu sorgen är weg, Nu åter så fräck Loretten mot älskaren smilar,