Göteborgsposten – 13 oktober 1868, sida 4

På I. J. HIERTAS förlag ha utkommit följande nyheteri: Å l KYLBERG, J., Anteckningar rörande Landtbruket och dess binäringar uti England, Skottland och Tyskland, samlade under sommaren 1867 och inlemnade såsom reseberättelse till Kungliga Landtbruksakademien. Pris 2 rdr. NATHORST. HJ., Det skottska Plöjningssättet eller anvisning till tegplöjning och drilluppläggning. Med 16 i texten intryckta figurer. Andra tillökade upplagan. Pris 75 öre. ! Innehåll: 1 Kapitlet. Tegplöjning. Allmänna grunder. Tegarnes läge. Tegames bredd. Tegarnes längd. Tegarnes kuller. Vändtegar. Praktiskt utförande. Teguppfåring på åker. Teguppläggning. Omkastning. Plöjning af partegar. Plöjning af dubbla partesar. Dubbel teguppläggning. Nedklyfning. l.arsallning. Tegläggning på vall. — 2 Kapitlet. Tvärplajning. Tillägg: De olika plöjningssättens användande. ; Trädesplöjningarne. Öfrig bebandling af teglagd åker. — 3 Kapitlet. Drillupplaggning. Enkla arillar. Dubbla drillar. NÄTIIORST. 11J. Anvisning till anläggande af Slåtteroch Betesvallar. I. Om anläggandet af ständiga ängsoch betessält., 1. Vigten af goda odlade ängar och beten.! 2 Hvad skall utläggas till ständiga gräsfält? Fördelarne deraf äro: a) En högre afkastning. b) , Dyrbarare säden kunna odlas. c) En bättre indelning af fälten kan vinnes. d) Bättre bete erhålles. e) Krea-: turen erhålla ett bättre skydd. 3. Huru bör en åker beredas till ett godt gräsfalt? a) Fältet måste i grunddikas eller dräneras. b) Fältet bör kalkas eller merglas. c) Fältet bör väl rensas från rotogräs. a) I Fältet bör erhålla en grundlig brukning. e) Fältet måste rikligen gödslas. 4. Om igensåning till gräs. Om gräsfältets behandling. 5. Om betesfältens gödsling. 8) Ladugårdsgödsel. b) Benmjol. e) duapo. d) Kalkpudrett, kalk och traaska: e) Flytande gödsel. Huru ofta böra gräsfällen gödslas? — II, Ofrersigt öfver de vigtigaste grässlagen, Tabell öfver gräsens blomninssoch frömognadstid. Ofriga sodervärler för vallar. Tabell öfver myllning. Tabell öfver gräsfröets vigt och beskaffenhet. — IlI. 1. Val af råssröblandningar till slåtter och bete. 2. Gräsfrösådd till fröskörd. Tillägg. Ungefärliga priser på anförda frön. Pris 75 öre. NATHORST, HJ., Praktisk Gödsellära efter d:r Emil Wolsl. Professor och föreståndare för den Kemiska Försöksstationen vid Hohenheim, med åtskilliga tillägg. Författarens Förord: Länge har jag funnit att ett arbete, som fullständigt redogjorde för de olika gödningsämnenas värde och fördelaktigaste användande, varit af behofvet synnerligen påkalladt; och temligen lange har min afsigt varit, att genom något tjelfständigt arbete öfver ifrågavarande ämne söka afhjelpa denna brist Då jag emellertid fick läsa Emil Wolffs nyligen utkomna Gödsellära och fann att densamma med några förändringar och åtskilliga tillägg, skulle förträffligt motsvara våra förbållanden och tidena fordringar, så har jag vidtagit denna öfversättning med nödiga tillägg och uteslutningar, som härmed öfvorlemnas i de svenska jordbrukarnes händer; och hoppas jag att densamma skall vara en god hjelpreda för mina yrkesbröder, såväl då frågan gäller de olika gödningsämnenas rätta behandling, värdering och användande, som ock att bibehålla och föröka den bördighet hos den odlade jorden, som utgör ett af de väsentligaste vilkoren för ett lönande åkerbruk. REIMERS, J. L., Om Kolning och Tjärusabrikation, jemte metoder och maskiner för Trädupptagniog och Stubbrytning. Med 110 i texten intryckta figurer. 2 rdr. Detta arbete har till ändamål att, genom angifrande af de mest användbara metoder för kolning och tjräutillverkning samt i sammanhang dermed stående biprodukters tillgodogörande, för vårt lands skogsegare bekantgöra de medel, som stå till buds, att vare sig i stor eller liten skala, tillgodogöra sig den mängd stubbar, rötter och vindfällen, som förefinnas i våra skogar, samt derjemte, hufvudsakligen hvad tjäran beträffar, åstadkomma en vara, som betalas med ett högre pris än vanligen nu erhålles. Innehåll: Foretal. — Om trädets fysikaliska och kemiska beskaffenhet. — Tiakolning — Kolning under rörlig betäckning. — Milor med tillgodogörande af tjära ete. — Tjärufabrikationen. — Allmänna reglor för anläggande af tjärugnar. — Allmänna reglor för tjärubränning. — Beskrifning öfver tjugo olika tjär ugnar i Ryssland, Österrike, Frankrike m. fl. länder. (Med illustrationer). — J. L. Rejmers patenterade tjärugn. — Åtskilliga metoder för vinnande af björktjära. — Beskrifning öfver björktjärufabrikation i de Ryska kronoskogarne. D:o d:o lerkärl för tillgodogörande af björktjara. D:o d:o björktjarugropar. — Åtskilliga metoder och maskiner för trädupptagning och stubbrytning: Vridbommen. Den Schweiziska Waldteufeln. A. Schusters Waldteufel. De Bernska och Duhamelska häfstångsmaskinerna. Häfstångsmaskin af Hassenfrotz. Den Gangelloffska stubbrytningsmaskinen. Den Mitterbachska stubbrytningsmaskinen. Den Schusterska stubb brytningsmaskinen. Den Glöcknerska stubbrytningsmaskin en. , :