Göteborgsposten – 9 oktober 1868, sida 1

sig genom det fientliga lägret och sluppo undan innan vi kommo dem nära. — Nå Gudskelof för det! — Vinta litet, doktor. De tågade ut åt det håll der Muddells division låg; men den gamle ideoten hade fått några falska underrättelser om att det skulle finnas fientliga afdelningar bakom honom, hvarföre han gjort halt två dsgsmarscher från Auripore. Naturligtvis hade Tickler låtit sina kanoner och de flesta hästarne bli qvar, och då flenden hemtat sig från sin första förskräckelse förföljde han ifrigt den lilla kolonnen. Tickler var lycklig nog att med hufvudstyrkan träffa tillsammans med Mulliva kavalleri, som äfvenledes blifvit beordradt att undsätta Auripore; men sir Denis och en hund full ryttare, som litade på sin kännedom af landet, hade skiljt sig från de öfriga och det lyckades honom verkligen att uppnå hufvudqvarteret. — Nå Gudskelof. — Ja, men så snart som sir Denis talat med hans excellens, begaf han sig på väg med instruktioner till Mullits division, emedan han gerna ville följa densamma till Beel för att befria garnisonen, hvilken, efter hvad vi hörde för ett par dagen sedan, hade blifvit afskuren från Agra och nu var inspärrad af de upproriska från Rohilcund. Sedandess har man ej sett till honom och i går på aftonen hade han ännu ej uppnått Mullits division. Vi frukta att han mött ett af de band som det är så godt om här i trakten. För öfrigt är det snart slut med de upproriska. Ni har nyligen sett den farligaste fiende vi