Göteborgsposten – 6 oktober 1868, sida 2

Article Image
ten med en kraft, som förvänade deras motständare och framkallade de största ansträngningar å republikanarnes sida, Under sista månaden har man knappast tänkt på någonting annat än politik i Maine, och landet, som vet att resultatet af en omröstning derstädes är en antydning om utgången af presidentvalet, följde kampen med största intresse. Fastän Maine är en liten stat med ej mer än 700,000 menniskor, uppväckte den lika mycken rörelse vid dess val, som Newyork eller Pennsylvanien. Penningar strömmade från alla trakter af landet till de politiska komiternas kassor, och de flesta populära talarena inom båda partierna skjutsades sina 1,000:tals mil (engelska), för att hålla tal för befolkningen. Under de tio dagarne före valet höllos 60 till 80 möten om dagen inom olika delar af denna lilla stat, och det är troligt, att i går hvar och en, som hade en röst, nedlade sin sedel. Frånvarande medborgare kommo ilande hem långväga ifrån, och omröstningsurnan visade 20,000 röstande mera, än vid något söergående val. Efter denna heta kamp vunno republikanerna fältet i alla valen med majoritet af 22 till 24,000. Detta är en ofantlig vinst mot i fjor, då de blott hade eu majoritet af 11,614, och fastän demokraterna ingalunda vilja gifva tappt, är det likväl för opartiska betraktare ett förebud till general Grants framgång vid det stundande presidentvalet. Resultatet af valkampen i Maine har haft den verkan, att den lifvat båda partierna till förnyade ansträngningar. Hela landet är upprördt. Möten hällas i hvarje stad och by, å hvilka de kringresande politiska talarena skrika sig hesa; fyrverkerier anställas för att få massan i rörelse och starka musikkårer draga till sig stora hopar. I Filade fia, der intetdera partiet kan säga sig vara starkare, än det andra, ha vi hvarje afton ett dussin möten inom båda partierna, på hvilka tjenstemannakandidaterna och deras vänner tala till folkhoparne å gatorna från för tillfället uppslagna talarestolar. Hvarken taolare eller åhörare låta sig af något afskräckas. Ibland braka talaretribunerna sönder, så att kandidater, talare, banår och whiskyflaskor falla i smutsen; men de resa sig åter med ökad kläm, begagnande fallet såsom ett ytterligare skäl, ty det sätter dem i stånd att beskylla motpartiet för det fega strecket att såga af bockarne, påj hvilka tribunen hvilade. Ofta skölja regnbyar, som Du nästan inträffa dagligen, öfver hopen, men endast få skynda bort att söka skjul. Ofantliga flagKor hänga på alla häll öfver gatorna, hvilka bära kandidaternas namn. Politiska klubbar i uniform marschera ständigt omkring på gatotna, bärande petroleumsfacklor. Republikanarne draga kanoner omkring, hvilka de fyra af på gatorna till stor skräck för qvinnor och barn; och processionerna anfö as af män med yxor och qvastar, yxorna angifva att de kunna bryta ned hindren och qvastarne att de tänka sopa bort sina motståndare vid valet. Demokraterna medföra i allmänhet en tupp, hvilken fågel är deras partis tecken, under det att motståndarne ba örnen eller sjuppen. Hvartdera partiet är ifrigt efter att få så många gamla soldater som möjligt in i sina leder, och ju mera invalider de äro desto bättre. Iuköpet af aflagda soldatkläder och kryckor är nu en botydande utgiftspost för våra politiska komitter. Dessa saker, i förening med lägande plakater, hvilka betäcka alla de nakna murarne, och hela sidor med upphetsande artiklar i tidningarne upprätthålla det nödiga intresset. Till betalande af allt detta måste penningar samlag, och detta sker genom taxering af alla tjenstemän och genom pålagors läggande på kandidaterna samt på hvar och en, som kan förmås att gifva penningar. Hvar och en, som under sin lifstid emottagit en gunst af någotdera partiet, anses för ett lämpligt zubjekt att pressa. Hvarje tjensteman, i hvarje gren af det offentligas tjenst, får en taxering på sin lon af det parti, som skaffade honom tjensten. Notarier, polismän, tullbetjenster, kronofogdar, tillochmed gatsopare måste betala en viss pret af sin lön. De som arbeta i arsenalerna och dockorna, postskrifvare och expeditörer, packhusbärare, alla skola betala skatt. Beloppet bestämmes af de politiska komiterna, och en vägran af betalning framkallar vanligen ett afsked ur tjensten. Man vet detta så väl, att de stackars kringklippta tjenstemännen i allmänhet betala utan att öppet knota. På grund af den tvist, som uppstod nyligen mellan presidenten och kongressen angående nägra utnämningar, äro tjenstemän af båda partierna i tullhusen och postkontoron. De politiska komitserna af båda partierna taga skatt af dem och de måste betala dubbelt, Detta förorsakar naturligtvis knot, men de vinna föga sympati, emedan den allmänna domen är, att dem vederfares rätt, derför att de söka tillhöra båda partierna. Nu pågår en allmän rensning af tjenstemän inom alla departementer, under föregifvandet att man vill -minska utgifterna. Men den verkliga afsigten är att få bort ljumma politici och fylla deras platser med män, hvilka kunna Sföra sina valdivisioner-. På så sätt fås en god del af penningarne ihop, och när en komitås kassa är tom, brukar en ny razzia på skrifvare, polismän, brefbärare och skeppsbyggare vanligen fylla henne. De politiska männen i Sydstaterna börja äfvenledes på att bli varma. Alldenstund demokraterna lockat många negrer från det motsatta partiet, hafva de god wsigt till att vinna alla dessa stater och handla i enlighet dermed. I Syd-Carolina ha de varit nog djerfva att tillkännagifva, det alla de sina valrätter beröfvade hvita kunna rösta, i trots af kongressens rekonstruktionslager, och de hvita tänka äfven göra det. I Georgien följes samma metod, och statens senat har, följande lagstiftande församlingens exempel, äfven utkört alla negersenatorerna. Republikanarne, fruktande hvad som skall komma i södern, äro emellertid vuxna situationen. Varande i minoriteten, tveka de ej om att tillgripa sådana mått och steg, hvilka i allmänhet kunna i det fria Amerika kontrollera valen. I Virginien och Mississippi, hvilka håda stater skulle vilja rösta för demokraterna, vägra militärmyndigheterna (tillsatta af kongressens republikanska majoritet) att anordna den för valet nödiga vallängden, under föregifvande attingen lag bjuder det, och på detta sätt skall ett val sannolikt bli förhindradt De politiska demokraterna klaga högljudt i Washington öfver denna orättvisa, men eftersom kongressen helst vill ha det så som det är och sålunda förebygga, att c:a 18 röster afgifvas mot Grant, är det troligt, att ingenting kan göras. I Tennessce hafva republikanarne skapat en militärstyrka för staten under förevändning att öfvervaka eKu-Klux-Klan, men dess väsentligaste uppdrag skall vara att öfvervaka valet och, om möjligt, försåkra Grant om Tennessees 10 röster. I Missouri beröfva radikalerna, af fruktan för att förlora denna stat, en stor del demokrater deras valrätt. och vi få stän.

6 oktober 1868, sida 2

Thumbnail