Göteborgsposten – 1 oktober 1868, sida 2

sannerligen ej att uppdikta rysliga tilldragelser. Cawnpore, Futteghur, Ihansi och Delhi hade företett rysligheter nog. be bengaliska tigrarne blickade öfver relingen på den dunkelt förnimbara kusten på vår venstra hand. Hvaronda man kände att han hado namnlösa grymheter att hämnas och att han borde straffa en race som gjort sig skyldig till ett oerhördt barbari. Mitt hjerta blef beklämdt. jag tordes ej dröja vid hvad jag läste. Min blick vandrade förgälves öfver tidningarnes spalter för att fiona underrättelser om sir Denis Desmond. Han var i Auripore då jag sista gången hörde något ifrån honom; men det var många, många veckor sedan, och i det brefvet uttryckte han blott tillfredsställelse med de resultater som han genom sin politik uppnått. 4I anledning af ett par upproriska sipoyers uppförande går det oroande rykten i Bengalen, skref han, men armåen här har länge varit i ett otillfredsställande tillstånd tillfölje af regeringens rädsla, Jag vill ej påstå, att händelserna här ej kunna utveckla sig till det värsta, såframt auktoriteterna ej straxt statuera ett varnande exompel. Allt är för öfrigt lugnt i Auripore ; befolkningen har underkastat sig vårt herradöme, och jag hoppas att det snart skall lyckas mig utrota fakirerna och de andra upproriska agenter som förpesta bazarerna och ställa sig fientligt gentemot hvarochen väl ordnad och fast styrelse som undertrycker tiggeriet och sträfvar för folkets upplysning. Det fanns inga tillförlitliga underrättelser från det vestliga Cawnpore. Styrelsens bref utan dato — tele