Göteborgsposten – 28 september 1868, sida 1

kritik och upprepad profning. Och den genetiska gången visar sig i sjelfva verket äfven mest i historien om allt lefvande, det må omhandla jordens eller menniskans plats i universum, eller jordens och mensklighetens utvecklingshistoria. En långvarig fred skall, hoppas jag, erbjuda tillfalle att bibringa folken riktiga föreställningar om hvad vi kalla verld. Ty det är icke nog med tankefrihet; man måste framför allt sörja för, att menniskan kan tänka fritt. Men dertill behösa ett positivt vetande, egen skärskådning, egen kritik. Der detta saknas, måste det afhjelpas genom undervisningsmedel, genom muscer hvilka visa ej blott hvad som uppstår, utan huru det sker. Och dertill kan äfven pressen, såsom den hittills gjort — och hittills nästan ensam — medverka, på det hvar och en må bli, hvad han bör bli: en andlig sjelfständig menniska!