Göteborgsposten – 28 september 1868, sida 1

en utpost, som antagligen var beordrad till att signalera ankomsten af de första vagnarne, hvilka man förutsatte skulle vara de kungliga. Signalen gafs, ljus, facklor och lampor påtändes, och med sträckta belsar stod folkmassan och väntade. Härmed var dock egentligen ingen skada skedd, men signalposten vid stadsgränsen hade förmoi!ligen fått samma order som den förstaämnde och gaf sig icke tillräcklig tid att se på de vagnar, som passerade, ty i ett nu dundrade det löst från fästningeu och under kunglig salut körde de privata vaguarne in i staden. Folket måtte emellertid haft ett skarpare öga för våra ekipager och personer, ty något hurra fingo vi ej, men detta fick deremot H. M:t, då han en qvart senare anlände, men salut gick ban miste om, ty iden var för knapp till nya order. H. M:t lärer emellertid på ett mycket nådigt eätt upptagit det lilla qui-pro-quot. Från Wenersborg skrifves d. 25 d:s: Efter det att en kall nordlig storm blåst under förliden vecka och förorsakat åtskilliga olyckor i Wenern, har nu fullkomlig höstväderlek under regn och kyla inträdt. Icke dessmindre bibehålla gräs och löf sin bjertgröna färg. Höstarbetet är nu öfverallt fullbordadt och rågarne visa sig särdeles vackra på många ställen. Sjöfarten, som på dessa farvatten icke på många år varit så inskränkt som i år, tyckes nu alltmera aftyna. Förutom ångbåtarne Karlstad och Westergötland, som redan slutat trafikera detta farvatten, gör ångf. Wadstena sin sista visit för året hos oss om Söndag. Anblicken af segelfartyg vid kajen blir snart en sällsynthet och sedan skogarne blifvit sköflade på träd till blockar och pitprops, är trävarutrafiken inskränkt till några smärre poster bräder och ved. Skjutsest. Söndagen d. 27 d:s skulle Wenersborgs, Trollhättans och Södra Ryrs skarpskyttar sammanträffa till gemensam täflan om statens priser å Grunnebo hed. ; Dansk-ryska telegrafkabeln. Enligt en rysk tidning skall nedläggningen af denna kabel, hvilken som bekant kommer att läggas öfver ön Bornholm, troligen ske redan före innev. års slut. Strandadt ryskt örlogsfartyg. Ryska fregatten Alexandor Newsky har atrandat utanför Iarboöre å Jutland. Storfurst Alexis var ombord. Man lyckades föra b-aom i land och han befinner sig väl. Hafvet var temligen lugnt. Passagerarne och besättningen bergades utom 5 personer, som drunknade. Bland dessa nämnas kejsarens flygeladjutant Yxkull-Gyllenband och löjtn. Zorin. Några blefvo sårade, och hafva de förts till Lemviz. Fartygets master äro kapade. Storfursten begifver sig till Potsdam, för att der sammanträffa med sin far. Ny Illustrerad Tidning för i Lördags innehåller bl. a.: Karl Fredrik Akrell s (m. portr.); Stockholms nya badhus, (plansch); H. M:t drottningen öfverlemnar på Ulriksdals borggård en ny fana till Svea garde (plansch); Carlotta Patti och första Pattikonserten (m. portr.); engelska ångaren Amy på grund i Göteborgs skärgård (m. plansch); Drottningholm af —rn, 1; Teater och musik; Krönika; Ett och annat att lära sig glömma. 1: Finis Polonie; Skärgårdsbref, Sandhamn, af E. S—dt (poem); m. m. Reform i undervisningsväsendet. De tyska naturforskarne hafva i dessa dagar varit samlade i Dresden. Den bekante professorn d:r Vörchot höll dervid ett tal rörande undervisningsväsendet, hvilket väckt stor uppmärksamhet, hvarför vi anse oss böra här återgifva detsamma: Han började med att uttala den förhoppning, att frågan om en ändrad organisation i undervisningen skall träda i förgrunden, såfort den beväpnade fredens system, under hvilket nu alla sucka, är förbi; ty öfverallt bryter sig nu den ölvertygelsen igenom, att en annan form för undervisningen måste utfinnas, om Europa vill bibebålla sin intelligens ståndpunkt, Då skall äfven naturforskningen icke längre intaga den passiva ställning, som den hittills haft gentemot statens positiva organisation. Visserligen tala ännu många om dess farliga karakter, men med orätt. Ur den lärdes cell glimmar ofta hela åren blott ett sparsamt sken, derefter näres elden först inom en liteu krets af likstämmiga, och naturvetenskapen har aldrig uppträdt aggressivt. Men väl har man angripit den, derför att man deri fann faror för egna läror och dogmer. Hittills ha skolorna jemförelsevis endast dragit ringa fördel af natorvetenskapen, dels derför att dess lärare förut gjort alltför litet för dess popularisering, dels emedan de högre skolorna endast åtnöjt sig med de praktiska resultaten. Men naturvetenskaperna ha äfven andra ändamål och följder. De gagna ej blott lägre materiela ändamål, utan befrämja äfven den allmänna menskliga bildningen, hvartill den eger nödiga måttet af uppfostrande karakter. Man talar visserligen om dess osäkra materiel, men allt fortskridande, allt lefvande är naturenligt underkastadt vexlingar. Vetandet bör derför också icke bibringas dogmatiskt, det måste framställas och begripas i sin uppkomst (genetiskt). Och vetenskapens nuvarande, af pressen verkställda popularisering ger hvar och en medel att äfven följa dess utveckling, om en säker grund är laggd. I afseende på naturvetenskapens s. k. osäkerhet, så saknas denna icke annorstädes. Tillochmed dogmerna äro underkastade förändringar, och samma kyrka, som en gång dömde Galilei, har ou sändt den bekante astronomen Secchi, en jesuit, att iakttaga solförmörkelsen, hvarvid det likväl blott varit frågan om en skugga. Äfven det ofelbaraste är föränderligt, ingenting har bibehållit sig oförändradt, allt lefvande måste förändras. Så t. ex. har man näst kyrkan icke anun Att må Rn: nåstan bli, hv niska! l göta-l marhe inköpt en de tarier, ken a sionat röda EF hörnet torg,! för 20 V nyad huset af har I Waste år gal I G. Ar Tidn. hvarur D. år tIllb tärt på man li ute, de kära, söreståe tion ir värfvat aldrig hang l ste skå tor ocb liga, vi de bil skytterära si det ha mera a devalla fullmäl na kor I i Kun har di dit d. F apotek 75 år: apotel F åtföljd dags olycka följd lekeaskatt de ytan. U Freda största voro I med var bi t. ex. gick t dria. Testa, berörd 1 Troilir fr. o. Vv lednin ämnet, kamre taga e under: inom i växter 0 landsh af Dal utnäm orden. Rn Mörne landst Första stjernP noberg ledam dan f sig fö T ter ha setts I tetten ster, I närvar mycke I mätare