Göteborgsposten – 26 september 1868, sida 2

Från Utlandet. Reeolutionen i Spanien tyckes tilltaga, utan att man likväl kan skönja, åt hvilket håll segren skall komma att vända sig. Underrättelserna äro fortfarande stridiga, alltsom de komma från officiel källa eller äro utbredda af sjelfständiga tidningar. Att rörelsen är af den allra betänkligaste art, framgår dock temligen tydligt. Det är neml. icke besolkningen i städerna, utan vissa delar af flottan och armåen, som gifvit signalen till det nya omhvälfningsförsöket. Armåen och flottan hafva redan en längre tid varit misstänkta för Gonzalez Bravos minister. Då regeringen i Juni d. å. plötsligt lät arrestera 7 at armeens främsta generaler, hvilka till en del förvisades till Canariska öarne, utbröt ett myteri på skeppet Villa de Madrid, detsamma som nu förklarat sig för upproret. Myteriet tyckes utgå från officerarne. Att regeringen och drottningen mycket väl känt den farliga stämningen bland armeens och flottans ofticerare, framgår älven tydligt af de åtgärder, som v.dtogos omedelbart efter hertigens af Nompensier landsförvisning. Den spanske inrikesministern tillställde neml. alla provinsguvernörerna ett förtroligt cirkulär, hvari han uppmanade dem att söka stöd hos borgaregardet, landtvärnet och presterskapet, men varnade dem tillika för att hysa förtroende till armeen med undantag af ingeniörtrupperna. Det var äfven derför, som man valde en bataljon af denna kår till att beledsaga drottningen till badorten Lequitio. Samtidigt skickades flera krigsfartyg både till kusten af Galizien samt den aragoniska och cataloniska kusten, för att ha ögonen på de misstänkta fartyg, hvilka möjligen kunde vara bestämda till att landsätta progressister eller carlister. Man fruktade neml. icke allenast för general Prims planer, utan äfven för den carlistiske partiledaren general Cabrera, hvilken redan i början af Juli blifvit jemte andra flyktingar sedd i det sydliga Frankrike. eTimes för d. 21 d:s öppnar sina spalter med en ledande artikel om upproret i Spanien, hvari bladet uttalar sin förkastelsedom öfver Gonzalez Bravos reaktionära politik och visar sin glädje öfver, att det slag, som hotat så länge, eslutligen fallit ned öfver de skyldigas hufvuden. Times antager, att