Göteborgsposten – 25 september 1868, sida 1

särdeles spekulativ man. Ni känner äfven att ban eger Byströms Villa, som han försett med en massa dyrbara konstsaker, möbler m. m. Hvad skulle ni säga ifall om några år denna villa med alla dess dyrbarheter flyttades till — England? Ni skulle kanske helt enkelt förklara det omöjligt och i allt fallt anse det som en national förlust. Det senare erkännas villigt, men det förra bestrides. Man kan ej begära att hr Hammer för den jemförelsevis ringa inkomst, som villans och der förvarade samlingars förevisning kan inbringa, skall försaka t. ex. en rik engelsmans köpeanbud. Om nu en sådan engelsman, som ganska lätt kan öfvertyga sig derom, att endast den i villan af Byström anbringade marmorn, som under dennes egen tillsyn och efter bans egna ritningar arbetats i Italien, bar lika högt värde som hela villan skulle uppskattas till af en sveusk köpare, säger till hr Hammer en dag: Åjag betalar för villan som den står, med fast och löst, så och så mycket, men med vilkor att all marmorn nedtages och den jemte det ötriga af värde inpackas och afföres till England, der jag vill uppföra Villan ånyo — så svarar hr Hammer ganska säkert: med största nöje! och håller ord. blif oj öfverraskad om ni en dag får läsa i tidvingarne: Byswöms villa har nyligen blifvit såld till en rik engelsman och kommer oförtöfvadt att flyttas till England. Göran.