Göteborgsposten – 19 september 1868, sida 2

Idarra, liksom dess granne Zzuits, är rundtomkring omgisven af de båda snöbetäckta jättarne Sierras och ligger vid foten af Imbaburse, ett eldsprutande berg, af hvilket det, på samma sätt som Neapel vid Vesuvius, ömsom göres bördigt eller ödelågges. Det är knappast någon af dessa platser, som icke eger sin långa lista öfver utbrott och jordskal!l, knappast nägon som icke eger sin erfarenhet om eldflammor, lavafloder, askmoln; af darrande berg och uppstigande slätter, af jordras som svärmar kring ens öron och afgrunder som gapa vid ens fötter. Så vidt man kan döma af de magra och snabba detaljer, som ingått med den första berättelsen; skulle vi ha skäl att betrakta denna jordskakning som en af de största. Ordet jordbäfning kan knappast nämnas, utan att i minnet återkallas en af de olyckor af samma slag i nyare tider, om hvilka vi ega de noggrannaste och mest autentika uppgifter, neml. jordbafniogen i Lissabon år 1755. Under denna olyckshändelse omkom, såsom våra låsare veta, en menniskomassa, som olika uppgifves till 30 a 60,000 personer. Förlusten af menniskolif i Calabrien år 1857 och året derpå uppskattades äfvenledes till 22 d 40,000 personer; under det att 12,000 sades hafva gått törlorade i Caracas år 1812 och ej mindre än 5,000 i staden Zuito år 1859. Om vi icke gå tillbaka till de dunkla tidehvarfven före katastrofven i Antiochia år 526 — den mest förödande, emedan i densamma 250,000 personer uppgifvas hafva omkommit — eller till någon af de stora skakningarne på Java, om hvilka vi sakna tillräckligt noggrann kännedom, så skola vi föga tveka om att ställa 1868 års jordbäfning bland dem, som innebära den största förlusten af menniskolif. Det är äfvenledes tvifvelaktigt, huruvida forodelsen någonsin omfattat ett så stort landområde inom en så kort tidrymd. . Den del af jordytan, som skakades genom jordbäfoingen i Lissabon, säger Humboldt, uppskattar des till omkring fyra gånger Europas areal. Skakningen kändes i Alperna likasom på Sveriges kust, I Tyskland försvunno de varma källorna i Töplitz för en stund och vällde åter fram, öfversvämmande trakten omkring med ockeraktigt vatten. Vattnet i Skotlands sjöar och särskilt i Loch Lomond steg plötsligt mer än två fot och föll derefter under sitt vanliga stånd. På kusterna af Barbados, Martinique och Antigua steg vattnet hastigt och var nästan svart som bläck. Afven den aflagsna Antariosjoa var starkt upprörd, och skakningen förmärktes längs Massachusetts kust. Men fastän sjellva skakningen stundom sträcker sig under haf och land, från det ena halfklotet till det andra, omfattande ända till en åttondedel af jordklotets yta, finns det likväl vanligen en medelpunkt för jordbäfningen, på hvilken den slösar sin mesta kraft, den punkt, der de underjordiska krafterna synbarligen sträfva att bryta sig igenom. jordskorpan, för att tå luft. Men i denna sista skakning tyckes utbrottet hafva egt rum längs en stor del af den mellersta och södra kedjan af de stora amerikanska bergen. Det är icke en stad, utan mer än ett dussin städer som ligga i ruiner; och den händelse, som mest liknar denna, är den olycka, som timade i Chili år 1835, då skakningen sträckte sig ösver en längd af 13 grader och en bredd af 10 d:o. Underrättelserna från Preussen angående grefve Bismarcks helsotillstånd ljuda alltmera sväfvande. Först för några dagar sedan kunde han lemna sängen. Det tyckes nästan som att grefvens kroppskrafter äro till den grad brutna, att man kan befara det värsta, eller åtminstone att han ej skall kunna åter öfvertaga sina ansträngande embetsgöromål. Då Bismarck kunnat så nedtryckas af några få års regeringsbördor, hvilken själskraft, hvilket karakterslugn, hvilken flegma måste icke då kejsar Napoleon besitta, som nu så länge fört det svårstyrda Frankrikes runor! Turkiets regering har, skritves det från Bucharest med anspråk på tillförlitlighet, beslutat besätta Rumenien. Trupper sammandragas vid Donau och transportmedel ställas i beredskap, allt under förevänning att ugna Bulgarien. Ungerns landtdag öppnades den 16 dennes.