Göteborgsposten – 15 september 1868, sida 4

oo På L. J. HIERTAS törlag ha utkommit följande nyheter: KYLBERG. J., Anteckningar rörande Landtbruket och dess blnäringar uti England, Skottland och Tyskland, samlade under sommaren 1867 och inlemnade säsom reseberättelse till Kungliga Landtbruksakademien. Pris 2 rdr. NATHORST, HJ., Det skottska Plöjningssättet eller anvisning till tegplöjning och drilluppläggning. Med 16 i texten intryckta figurer. Andra tillökade upplagan. Pris 75 öre. Innehåll: 1 Kapitlet. Tegplojning. Allmänna grunder. Tegarnes låge. Tegarnes bredd. Tegarnes längd. Tegarnes kulier. Vändtegar. Praktiskt utförande. Teguppfåring på åker. Teguppläggning. Omkastning. Plöjning af partegar. Plöjning af dubvla partegar. Dubbel teguppläggning. Nedklyfning Isärfällning. Teglaggning på vall. — 2 Kapitlet. Tvärpläjning. Tillägg: De olika plöjningssättens användande Trädesplöjningarne. Öfrig dehandliag af teglagd äker. — 3 Kapitlet. Drillupplaggning. Enkla arillarDubbla drillar-. NATIIORST. HJ., Anvisning till anläggande af Slåtteroch Betesvallar. 1. Om anläggandet af ständiga ängsoch betessält. 1. Vigten af goda odlade ängar gan 5ländiga . och beten. 2. Hvad skall utläggas till ständiga 5rässält? fönlilane deraf äro: a) En högre tkastning: b) Dyrbarare säden kunna odlas. c) En bättre ivdelning af fälten kan vinnes. d) Bättre bete erhålles. e) Eresturen erhålla ett bättre skydd. 3. Huru bör en åker beredas till ett godt gräsgfalt? a) Fältet måste grunddikas eller dräneras. b) Fältet bör kalkas eller mergla-. c) Fältet bör väl rensas från rotogräs. 4) Fältet bör erhålla en grundlig brukning. e) Fältet måste rikligen gödslas 4. Om igensåning till gräs Om gräsfältets behandling. 5. Om betessällens gödsling. 2) Ladugärdsgad-el. b) lnsol. 5 d) Kalkpudrett, kalk och träaska. e) Flytande gödsel. Huru ofta böra gräsfälten gödslas? — II, Öfversigt öfver de vigtigaste grässlagen, Tabell öfver gräsens blomningsoch frömogaadstid. Öfriga sodervärvier för vallar. Tabell öfver myllning. Tabell öfver gräsfröels vigt och beskaffenhet. — Ill. 1. Val af gräsfröblandningar till slåtter och bete. 2. Gräsfrösådd till fröskörd. Tagg. Ungefärliga priser på anförda frön. Pris 75 öre. NATHORST, HJ., Praktisk Gödsellära efter d:r Emil Wolf, Professor och föreståndare för den Kemiska Försöksstationen vid Hohenheim, med åtekilliga tillägg. Författarens Förord: Lange har jag funnit att ett arbete, som fullständigt redogjorde för de olika gödningsämnenas värde och fördelaktigaste användande, varit af behofvet synnerligen påkalladt; och temligen länge har min asfsigt varit, att genom något sjelfständigt arbete öfver ifrågavarande ämne söka afhjelpa denna brist Dä jag emellertid fick läsa Emil Wolffs nyligen utkomna Gödsellära och fann att densamma med nägra förändringar och åtskilliga tillägg, skulle förträffligt motsvara våra förbållanden och tidens fordringar, vå har jag vidtagit denna öfrersättning med nödiga tillägg och uteslutningar, som härmed öfverlemnaa i de svenska joribrukarnes händer; och hoppas jag att densamma skall vara en god hjelpreda för mina yrkesbröder, såväl då frågan gäller de olika gödningsämnenas rätta behandling, värdering och användande, som ock att bibehålla och föröka den bördighet hos den odlade jorden, som utgör ett af de väsentligaste vilkoren för ett lönande åkerbruk. REIMERS. J. L., Om Kolning och Tjärufabrikation, jemte metoder och maskiner för Trädupptagning och Stubbrytning. Med 110 i texten intryckta figurer. 2 rdr. Detta arbete har till ändamål att, genom angifvande af de mest användbara metoder för kolning och tjräutillverkning samt i sammanhang dermed stående biprodukters tillgodogörande, för vårt lands skogsegare bekantgöra de medel, som stå till buds, att vare sig i stor eller liten skala, tillgodogöra sig den mängd stubbar, rötter och vindfällen, som förefinnas i våra skogar, samt derjemte, hufvudsakligen hvad tjäran beträffar, åstadkomma en vara, som betalas med ett högre pris än vanligen nu erhålles. Innehåll: Företal. — Om trädets fysikaliska och kemiska beskaffenhet. — Trakolning — Kolning under rörlig betäckning. — Milor med tillgodogörande af tjära etc. — Tjärufabrikationen — Allmänna roglor för anläggande af tjärugnar. — Allmänna reglor för tjärubränning. — Beskrifning öfver tjugo olika fjärugnar i Ryssland, Österrike. Frankrike m. fl. länder. (Med illustrationer). — J. L. Rejmers patenterade tjärugn. — Åtskilliga metoder för vinnande af björktjära. — Beskrifning öfver björktjärufabrikation i de Ryska kronoskogarne. D:o d:o lerkärl för tillgodogörande af björktjära. D:o d:o björktjärugropar. — Åtskilliga metoder och maskiner för trädupptagning och stubbrytning: Vridpommen Den Schweiziska Waldteufeln. A. Schusters Waldteufel. De Bernska och Duhamelska haåfstängamaskinerna. Häfstångsmaskin af Hassenfrotz. Den Gangellossska stubbrytningsmaskinen. Den Mitterbachska stubbrytningsmasklnen. Den Sehusterska stubbbrytningemaskinen. Den Glöcknerska stubbrytningsmaskin en.