Göteborgsposten – 12 september 1868, sida 1

en ny treakts-komedi at Jo Jo, benämnd Min hustru vill ba roligt, med m:ll Gurli Åberg i hufvudrollen, är ämnad att gilvas samt till efterpjes ett e lfallighetsskämt af Richard Gustafsson kalladt Lefve konkurrensen! Det förljudes att sistnämnde stycke, som innehåller många härdomälta sanningar för vederbörande, blitvit ganska illa åtgånget af censuren. Mindre Teatern eger en fullstämmig orkester, bland hvars tretio medlemmar räknas sådana förmågor som violinisterna Lindberg och van Eysden, violoncellisterna Meissner, Andersen m. fl. samt en stor del goda utländska musici och elever från musikaliska akademien. Biåskören utgöres af skickliga hautboister från gardesregementena. Teaterns orkesteransörare för de dramatiska representationerna är hr Bernh. Fexer, hvilken tillika är anställd såsom ackompagnatör och kormästare. — Baletterna stå under hr A. Selinders ledning. — Under loppet af Oktob. månad skall gifvas en serie italienska operarepresentationer af en trupp tillhörande hr Lorinis sällskap. Dess orkesteranförare är signor Emanuele och bland dess medlemmar nämnas damerna Calisto och Cari samt herrarne Bentami, Paolo Luigi och Pantaleoni. — Underhandlingar sägas vara inledda med såväl ett fransyskt som ett danskt sällskap om representationers gifvande å denna teater under nästa vårtermin. — Salongen lemnar tillräckligt utrymme för ej mindre än 1,000 åskådare och är sålunda näst efter stora teaterns, den rymligaste i hufvudstaden. Åskådareplatserna benämnas parkett och amfiteater; någre logerader finnas ej. Underbar räddning från döden. Morgenbladet meddelar efter Bergens Tidende följande märkliga räddning af en skendöd drunknad: En 15 ärs gammal gosse, son till en i Lokön, vester om Bergen bosatt landthandlande, var för nägon tid sedan ute och badade. I det ban skulle stiga ur vattnet, halkade han, föll baklänges och sjönk till botten, Ea man som var i närheten då olyckan inträffade kunde icke ensam få upp gossen igen och innan han fick hjelp, förgingo omkr. 20 minuter; intet tecken till lif kunde då förmärkas, gossen var, efter hvad det ville synas död och hvarje hopp om hans räddning borta. Några engelsmän ombord på ett par i närheten liggande hummerbätar hade emellertid fått nys om hvad som passerat och kommo nu och erbjödo sig att göra ett försök med ett bringa den omkomne åter till lif igen. Sedan den drunknade blifvit alldeles askladd, hans mun och näsa rensade från slem och annan orenlighet, rullades ban en stund omkring på marken för att bli qvitt allt det vatten han nedsvåljt. Derefter lades han i en halft upprätt ställning på så sätt, att hufvudet och öfre delen af haus kropp, bvilade i skötet på en af de närvarande, under det att benen lägo frist ntefter marken. Den person, mot hvilken ban hvilade tog nu den drunknade om armarno vid armbågarne förde dessa oaslätligt upp och ner öfver hufvudet omkr. 15 a 20 gånger i minuten för att dymedelst få andedrägten i gång, under det att andra starkt frotterade hans bela kropp med fint salt, som engelsmannen för detta ändamål tagit med sig. Nästan en hel timma sörflot utan att något lifstecken kunde skönjas och nu användes ett medel, som till slut syntes göra den bästa verkan, i det 6 å personer oafbrutet vexlade om med att inblåsa luft i den förolyckades mun under det att samtidigt frotteringen och armiörelserna fortsattes. Slutligen efter inalles 3 timmars oupphörligt arbete förmärktes först några svaga ryckningar i armmusklerna, dereftor i knäna och alltefter som inandningen fortsattes, utbredde sig ryckningarne öfver hela kroppen och blefvo till slut så våldsamma, att det var nåstan omöjligt att kunna hålla honom. Kort efter började han på att stöna och nu var han räldad. Han fördes nu inomhus, lades i en säng, men då han senare på aftonen vaknade fullkomligt, fantiserade han och talade i yrsel. Efter en augtig svettning föll ban emellertid i sömn och påföljande dagen var han lugnare. Under tre dagars tid låg ban nu till sängs utan att förtära någonting annat än litet saft, kom sig derefter så småningom och är nu fullkomligt frisk. Denna tilldrage!se erbjuder flera intressanta detaljer, hvilka böra läggas på minanet, såsom att oaktadt den drunknade legat i vattnet längre än en qvart och oaktadt döden syntes ha inträdt, i det pulsens och hjerta:s slag bade upphört och läppar samt fiagerspetsar hade antagit den omiss änneliga likfärgen 0. 8. v., så lyckades det dock att rånda den förolyckade, bvilket för öfrigt isynnerhet inandningen synes ba förorsakat. Efter engelsmännens egen utsago måsto likväl detta medel användas med mycken försigtighet och icko längre än tills man märker att lifvet återvändt, då för långvarig och stark inandning kan utöfva skadligt inflytande på de sjukas hjerna. Väderleken i Wenersborgstrakten har, skrifves i W:s P:n för i Thorsdags, under senaste åtta dagar fortfarit att vara den vackraste med en till 20 å 25 grader i skuggan stundom uppgående temperatur. Denna sommarvärma i September har efter den förut inträffade ansenliga nederbörden framanat en den vackraste vegetation, i flera delar påminnande om vårens. Så hafva vi törut berättat om i dagarne plockade smultron och smultronblom, och vidare veta botanisterna omtala, att de vid exkursioner i trakten, synnerligast åt Halleoch Hunneberg, träffa på vårväxter af flera slag. Afven om nätterna har luften varit ljum, med undautag af de två sista, då temperaturen gått ned till fryspunkten, tydande sålunda på att behaget af vår vackra eftersommar måhända icke blir långvarigt. Kgl. Flottan, Att tjenstgöra å nedannämnde fartyg under nu förestående expeditioner hafva följande läkare blifvit förordnade: På ångfregatten Vanadis med. lie. A. Wennerström såsom uppbördsläkare och med. kand. G. A. Schagerlund såsom biträdande läkare;