Göteborgsposten – 11 september 1868, sida 1

2TYCAE OS V. Pe DBDOnniter. 2 Konsumtionsföreningarne i England. Det är bekant, att under det samverksamhetsiden bland arbetarne yttrat sig i Tyskland företrädesvis uti organiserandet af folkbanker och i Frankrike genom produktionsföreningar. har den deremot hittills i Eogland väsendtligen antagit karakteren af s. k. konsumtionsföreningar. Framför oss ligger nu en redogörelse tör dessa senare föreningars ställning och antal år 1867. Den är ett särdeles intressant aktstycke, omfattande 293 sidor och . o . ov a innehållande en massa vältaliga siffror. Enl. densamma hade England under förlidet år ej mindre än 915 ivregistrerade arbetaretöreningar af denna art, at hvilka 577 inkommit med uppgifter ötver sin ställning. Dessa uppgifter, innehållna uti Registrars Return of Co-operative Societies, kunna på foljande sätt sammanfattas : Antalet medlemmar, tillhörande nämnda 577 förevingar vid slutet af 1867, var 171,896. Under 1867 hade 20.779 utgått, men i stället 38,606 intrådt. Aktiekapitalet angisves i svenskt mynt till rdr 26,53,582. Detta kapital hade under året ökats med 11,194.848, medan rdr 8,758,522 uttagiis. Lånekapitalet var rdr 2,461,212. Räntan 1,135,638 rår. Förstjningen af varor under 1867 hade upp. gått till rar 105,020,754. Nettovinsten var jemförelsevis ej så hög som under föregående åren, med anledning af de stegrade priserna å lifsförnödenheter och derpå inträffade plörsliga prisfall. Dea var dock, sedan räntor, löner, reservsond, andra omkostnader etc. betalts rdr 7, 174, 404. lUl9ifterna, löner, ränta, omkostnader ete. inberäknade voro rdr 5,602, 644. Forbindelser, omfattande aktieoch lånekapital jemte ränta och obetalta räkningar, rdr 28,606,410. Tillgångar rår 33,455,088. Reservfond rdr 587,302. Kapital insatt i andra föreningar rår 8,899,722. Värdet of byggnader, fastigheter elc. rar 9,458, 334. Anslaget för slinning, värdeminskniog m. m. rdr 502,236. Assurans rdr 11,876,076. Under år 1866 var föreningarnes kapital rdr 18,864,000 och nettovinsten 6,768,000 rdr rmt. Från Paris skrifver en korrespondent till en dansk tidning d. 1 d:s: Cocher! prenez garde! On va saisir vos lanternes! tillvopa Du pariser-gaminerna droskkuskarne. Det är ett formligt utrotelsekrig, som polisen under de senaste dagarne sort mot allt, som påminner om Rocheforts Lanterne. Iogenting har blifvit skonadt. Ilvarken bonsbons-kartonger eller örringar, ja, till och med de oskyldiga näsdukarne, som i hörnena hade en liten teckning föreställande en lanterna, ha blifvit seqvesterade. Guldsmeden Fandard, hos hvilken man fann ett stort lager af Lantern-örringar förklarade inför polisen, att han allaredan för fem år sedav hade förfärdigat dessa orringar och att han ;cko kunde förstå hvad de hade att göra med ogonblickets politiska förvecklingar. — Gentemot den hänsynslöshet och det maktmissbruk, som polisen nu adagalägger, är det klart att intet afseende gjordes vid denna förklaring. Ett tjog personer ha blitvit uppkallade till poliskammaren för att emottaga bref, som sandis dem från Belgien och som de måst oppna i polisens åsyn; i 14 af dessa funnos ganska riktigt exemplar af la Lanterne Oaktadt all sin vaksamhet har polisen dock icke kuunat förhindra att 20,000 exemplar i sardinlädor blifvit insmugglade öfver gränson. I sin blinda ifver att gripa allt som bar det bekanta röda Lanterne-bandet, kom polisen i Lördags att lägga embargo på 13,000 katolska katekeser, som man lagt i Lanterue-omslag. Detta märktes först då man kastat af packorna i poliskammaren. Som ett prof på, hvilket språk Rochefort, som för ögonblicket befioner sig i B:ässel, för i de sista numren af Lanterne, kunna följande rader tjena, som återfinnas i N:o 13: Erkebiskopen af Paris har med anledniog af Napoleonsdagen, som tillika är Marie himmelsfardssest, på den heliga Jungfruns sorbön af kejsaren fått emottaga storkorset af UHedetslegioneu. Då nu erkebiskopen är Jesu Kristi representant här på jorden, frågar jag mig sjelf, om vår himmelske lärare har blifvit korsfästad och om icke Pontius Pilatus snarare sagt till jadarne: I viljen hafva ett kors för den Rattfärdige, vålan, jug ger honom storkorset. Ty erkebiskopen har vid alla tilliällen, genom att som en Ödmjuk kristen lata sig öfverhöljas af spottklysor (crachats) i form at guld och diamanter, gjort allt för att utbreda denna uttydning af Vår Herre Jesu Kristi hdanden. Det enda som skulle kunna göra denna utläggning aflegenden något tvifvelaktig. skulle då vara, att man måste antaga att de två röfrarue också blifvit dekorerade. Men tänker man en smula på saken, så är ju heller icke det omöjl gt. I det sista numret af den nya veckotidningen La rerue politique finnes en artikel af Challemel-Lacour med öfverskrift Union Scandinarer, hvari det gifves en klar och trogen framställning ar den skandinaviska frågan. Artikeln slutar med följande ord: Må vi med allvarligt intresse följa den skandinaviska id6ens framsteg, en ide, bvars realisation vi icke kunna annat än med all vår förmåga understödja, Under det att vi söka omöjliga och farliga allianser eller måhända drömma om annexioner, hvilka kunna framkalla katastrofer, förbereder sig i Norden en hjelp (auxidiaire), som vi en dag skola veta att högt värdera. Som ett litet bidrag till sedlighetens tillstånd i de härvarande högre kretsarne meddela vi följande inför domstolen anhängiggjorda mål. Juveleraren Harry Emanuel stämde för någon tid sedan öfversten marquis de Gallifet för utsaendet af en råkaing be— ———4; (k!— — —