Göteborgsposten – 8 september 1868, sida 1

Doktor Brady). Af W. H. Russell. — Nå, mina herrar, vilja ni ha ännu mer? ropade Gerald. Ni skjuta icke bra nu längre. — Kom fram från ert gömställe som män, så skola vi visa er att vi kunna skjuta, tjöt en grof stämma utanför. Vi skola nog värma er innan vi sluta. — Ja, då komma ännu ett par till af er att bli kalla, min värde vän, svarade Gerald. Skynda er nu litet, jag börjar bli sömnig. Det hördes blott en ed till svar. Man sköt flera skott på oss genom dörren; men ingen kom fram till den fruktade dörröppningen, mot hvilken ständigt riktades åtta pipor. — Skjutningen måste ha väckt folk, anmärkte Gerald ; vi få väl slutligen undsättning. — Lita ej på det, herr kapten, hviskade Martin. Folket här blandar sig aldrig i dylika saker och de äro både rädda och ovilliga. — Finge jag råda, skulle de alla skickas f-n i våld i morgon. Skjut ej, onkel, det är blott en hatt på en käpp. Misslyckadt skämt, kamrat. Sätt ditt hufvud inuti den, så kommer det att lyckas bättre. (Forts. fr. N:o 207.