Göteborgsposten – 7 september 1868, sida 1

Kyrkomötet i Stockholm. (Korrespondens till Göteborgs-Posten.) Stockholm d. 5 September. 1 Fredags var det egentligen som kyrkomötets förhandlingar började, sedan biskop Bring hållit en vacker predikan i Storkyrkan. -Utantör densamma var en gardesvakt uppställd, en åtgärd som ansågs besynnerlig, men som väl icke är hesynnerligare än att enahanda förfarande eger rum då vid riksdagens början och slut gudstjenst hålles för de resp. folkombuden. Antagligen ville man visa kyrkomötets ledamöter samma honnör som riksdagens. Efter gudstjenstens slut förfogade sig kyrkomötets samtlige ledamöter till Andra kammarens sessionsrum, der de efter godtfinnande togo plats. Dervid inträffade, rent af genom en slump, att hr Viktor Rydberg slog sig ner i den stol som under de begge sistförlidne riksdagarne intagits af — Jöns Pärsson från Kronobergs län. Erkebiskopen åter intog högsätet, talmannens i Andra kammaren plats. Han fällde klubban för att dermed äska ljud och uppläste sitt helsningstal. Det var temligen långt, och alltigenom hjertligt och frimodigt. Han uppmanade mötets ledamöter att visa hvarandra aktning, förtroende och kärlek. Det var ett ansvarsfullt kall som ålåg mötet, stora me ningsskiljaktigheter förefanns visserligen emellan mötets medlemmar och otvifvelaktigt vore att andarne skulle sammandrabba med hvarandra och äfven tukta hvarandra, men äfven det skulle blifva till gagn. — Jag tror att detta tal gjorde ett godt intryck.