Göteborgsposten – 3 september 1868, sida 2

hos hennes far och sedermera då jag gick till hotellet för att höra efter huru öfversten befinn sig; den fördömda duellen följde ju straxt efter den andra tilldragelsen. Jag blef genast frapperad ar en alldeles märkvärdig likhet mellan henne och ... ett porträtt som vi ha hemma. — Och ni såg ej miss Fraser senare? — Nej, ej förr än i er vagn den dagen då vi ankommo hit. — När hade ni senast någon underrättelse från er mor? — Det är nu länge sedan. Hon tillskref mig ett högst besynnerligt bref som Jag ej svarade på; men hon har sedermera skrifvit till hr Bates, som nog ej heller svarar henne. — Har hon i sina bref någonsin omtalat miss Fraser? — Nej, sir Denis. — Och det der porträttet ni talar om? — Ni säger att det är ett portritt af er mor och att det har en påfallande likhet med miss Fraser? — Ja, påfallande. Det hänger i Lough-na-Carra som vi nu ej äro längt ifrån. Det är en lång tid sedan jag såg det. Ifall ni har lust att se det, skull min arrendatorska, mrs Considine, säkert ej ha något deremot. Skola vi gå dit? — Ja, låtom oss göra det! En förträfflig ide! Få minuter derefter voro vi vid dörren till det gamla huset. En barfotad flicka öppnade för oss, och sedan hon hort vårt ärende försvann hon, men kom straxt derefter tillbaka med det besked, att hennes matmor, som var sjuk och sängliggande, gerna ville tillåta oss gå omkring i huset.