ens af benbildningen kunde bestämma könet. På olycksstället bopsaml ades 24 ur, många guldkodior, armprydnader och präktiga diamanter. Qvarlefvorna ha nedlagts i Abergeles kyrka: midtemot dem stå de kistor, som skola upptaga dem. En graf skall betäcka dem alla, på hvilken en enkel inskrift skall erinra om det öde, för hvilket de olyckliga fallit offer. Sörjande anhöriga ha kommit från alla håll strömmande till skådeplatsen tör olyckshändelsen ; de äro dock beröfvade hvarje hopp om att ännu en gång få se sina antörvandters drag, innan de af gralven skiljas ifrån dem. De måste låta sig åtnöjas med läkarnes eller tjenstemännens försäkran, att den eller den högen med svartnada ben föreställer det, som är qvar af deras anförvandter. Namnen på de 32 personer, som afrest med snälltåget och sedan dess saknas, hafva kommit i dagen. Bland dem befinna sig den 60-årige lord Farnham med hustru och tjenstefolk, domaren Berwick från Dublin med sin syster, sir Nicolas Chinnery med samilj o. a. Från England skrifves i öfrigt, att en komitå, i spotsen för hvilken stå John Bright, Stuart Mill, sir John Grey m. fl., bildats, för att till reformligans ordförande, hr Beales, öfverlemna en hedersgåfva, såsom ett erkäanande af hans förtjenster angående reformbillen. Den från Spanien förviste och på ca nariska öarne nyligen aflidne general Dulce var en al de umärktaste oticerarne i spanska hären, och hans öde väcker allmänt deltagande. Då han fängslades, var han sänglivgande sjuk, men blef det oaktadt efter en dags arrest deporterad till de nämnde öarne. Der förvärrades hans tillstånd i så hög grad, att regeringen trodde sig böra tillåta honom sjelf välja sin vistelseort 1 utlandet, men tillåtelsen kom för sent — generalen var död, då den ingick. — Således återigen ett onyttigt mord, men regalt, förstås. Den pr telegrof från Belgien ingångna underrättelsen, att skalden Victor Hugo aflidit I Biissel, har lyckligtvis visat sig vara falsk. Vid aftelegraferingen hade man glömt tillägga det lilla, men här betydelsetulla ordet: m:moe. En af Amerikas förnämsta tidningar, Newyork IIerald, förutspår, att om demo kraten Seymours eller republikanen Grants seger vid presidentvalet icke utfaller mycket asgörande, skall det borgerliga kriget ovilkorligen åter bryta ut. — Måtte profetian ej besanna sig. I ett bref från Newyork af d. 11 d:s läses: Med hvarje dag vinner den fruktan mera stadga, alt allvarsamma oroligheter skola tramgå ur det förestående presidentvalet, i händelse kongressen skulle utesluta Sydstaterna från rätten att rösta. Den bastämmelse, som gilver lagstiftande församlingarne i Alabama och Florida rätt att verkställa president valet i folkets ställe, tadlas af den demokratiska pressen i starka ordalag och betecknas såsom en usurpation, af hvilken endast ondt kan följa. I Richmond har ett derstädes hållet valmöte angripits at negrer. En kamp uppstod, vid bvilken pistoler kommo till användning och tvenne negrer dödades. Berät. elserna angåerde hveteskörden för i år äro gynnsamma och anses densamma vida högre, men bomullsskörden deremot ungefär en fjerdedel lägre, än förlidet års skörd. Thaddeus Stevens lik har inbalsamerats och utställts i Washington. Det republikanska partiet har i honom lidit en stor förlust. Från Jamaica kommer en kabel med det snaraste läggas till Cuba. Senare Post. Provinslandtlagarne i Osterrike sammanträdde d. 22 d:s. Å den böhmiska landtdagen inlemnades en af 81 czechiska depu:erade undertecknad protest mot förlattningens giltighet, emedan den införts utan landets samtycke och gick ut på att tillintetgöra dess statsrättsliga sjeltständighet. De czechiska deputerade vilja på grund härar icke deltaga i länded eas möten. Deras fordringar och åsigter äro framställda uti tio punkter, i hvilka de böhmiska ländernas? rättigheter hiittdas. Punkten 2 lyder sålunda: IIuset Österrikes länder utgjorde tills året 1818 icke någon enhetestat, utan sässkilda, till dynastien i olika hå! anden stående stater, hvilka i hänsyn till den pragmatiska sanktionen endast voro förenade till ett rike genom den för alla gemensamma dynastien. Men särskilt stod Böhmens kroan, jemte de länder, som tillhöra densamma, aldrig i realun ion med 1 ågon österrikisk, än mindro med en cisleithansk stat; det har aldrig af någon bestridts, att konung riket Böhmen etter det regerande husets utgång, har rät att fritt och onskränkt, utan afscende på andra länder, som til höra det österrikiska huset, välja sig en konung och på detta sät bilda en sjeltständig stat. De rm i 1 i I 1 8