Göteborgsposten – 31 augusti 1868, sida 1

Doktor Bradyv). Af W. II. Russell. Mabel Fraser låg stilla och lugn i sin väninnas armar; men hennes ögon voro öppna och stirrade ut i luften med ett uttryck af fruktan. Hon hade varit sysselsatt med att kläda sig för middagen då anfallet kom; kammarjungfrun hade lemnat henne för ett ögonblick och på vägen tillbaka hade hon hört ett skri, som tycktes förorsakadt af ångest, samt röster — hon var viss på att det var mer än en röst — hennes herrskarinnas och en annan persons; hon hade skyndat dit och funnit miss Fraser sådan hon nu låg och fönstret öppet. Mabels puls var svag och oregelbunden; jag kunde knappast höra hennes hjertas slag och alla symptomer antydde att hon haft ett ovanligt starkt nervöst anfall. Miss Butler som blifvit tillkallad af kommarjungfrun, hade funnit henne stående vid det öppna fönstret; hon hade uppgifvit ett högt rop och störtat sig i henties armar. Mabel kunde ej förklara orsaken till sin förskräckelse. Hon hade blifvit skiämd af ett plötsligt buller i rummet — ef något — hon visste ej hvad — och då hon ej mått riktigt väl hade hon svimmat, då hon sprang till klocksträngen för att ringa jå kammarjungfrun. På hvad sätt fönstret blifvit öppnadt kunde hon ej förklara; ——