Göteborgsposten – 24 augusti 1868, sida 2

Från Utlandet. In fnurra tyckes hota att komma på tråden emellan Förenta Staterna och Frankrike. Vi hysa visserligen den öfvertygelsen, att den amerikanska regeringen skall taga sig till vara för att göra förhållandet till Frankrike onödigtvis spändt. Men märkligt är dock att se, hvilken atvog stämning de amerikanska tidningarne lägga i dagen mot Frankrike — såframt icke denna afvoghet blott är uttrycket för en amerikansk spekulation eller ett nytt experiment från tysk sida, hvarifrån underrättelsen bragts, att framställa Frankrike såsom föremål för misstro och hätekhet från alla häll. Vi återgifva här följande telegrafiska meddelande från London: I hänsyn till planen om anläggandet af en fransk-amerikansk telegraskabel, hvartill bankiren Erlanger i Paris och Reuter i London påstå sig hafva erhållit uteslutande tillåtelse, meddela amerikanska tidningar af senaste posidatum töljande upplysningar angående deltagarnos antecedentia: 1. Erlanger är en svärson till Sydstaternas gesandt i Paris, Slidell, och var Sydstaternas bankir. 2. Reuter förvrängde genom sina falska telegrammer under upprorskriget alla Nordstaternas segrar till nederlag och Sydstaterras nederlag till segrar. Dessa fakta antyda, att det tillämnade företaget skall bli fientligt mot Amerika. Detta bevisas äfven af det sätt, hvarpå den genom det kejserliga franska dekretet utnämnda kontrollkomiten är sammansatt. Den utgöres nemligen at Drouyn de Lhuys, hvilken såsom utrikesminister under det amerikanska borgerliga kriget agiterade för, att Frankrike och de andra europeiska makterna skulle intervenera till förmån för Sydstaterna; vidare af vice amiral Tråhouart, som äfvenledes var fientligt stämd mot Unionen, och af Elie de Beaumont. En sammansättning af dylika mot Amerika fientliga elementer har en politisk bevekelsegrund. Amerika kan aldrig gifva en Reuter och en Erlanger tillåtelse att föra sin kabel i land på amerikansk botten. Erlanger har gjort sig skyldig till underslef mot den amerikanska regeringen, och denna skall derför sannolikt konfiskera all egendom, af hvad namn det vara må, som han någonsin på amerikansk botten får i sin ego. En annan tidning kallar detta för amerikansk fanatism?. Vi skulle vara frestade att underskritva denna beteckning, om det hela, såsom sagdt, icke är en oförsynt börsmanöver, medelst hvilken några kommersiela yankees vilja i förväg tillintetgöra företaget. Från Amerika skrifves i öfrigt, att vid det internationala handelskonvent, som öppnades d. 4 Aug. i Portland, Maine, höll en af de delegerade ett tal, hvari han anmärkte, att, efter öppnandet af skeppskanalerna från S:t Lorenzoströmmen till sjöarne inuti landet, det stolta Newyork skall nödsakas att på sin kanal äfvenledes bjuda vestern transportlägenhet utan omlastning. En idaglig förbindelselinie skall neml. upprättas mellan Europa och Kina medelst srån Europa till Halitax gående ångare, derifrån medelst en direkt nordlig jerndana öfver amerikanska fastlandet till Puget Svund och San Francisco samt frår denna senare hamn genom ångare till asiatiska kusten. I samband dermed föreslås en kanallinie från Champlainsjön till S:t Lorenzo, med kringgående af Niagarafallet. — Vi kunna icke nog fästa läsarens uppmärksamhet på dessa jätteföretag, som nu beredas i Amerika i afsigt att gifva samfärdseln en kolossal omfattning och fart. De äro af den största betydelse för menskligheten, som med dessa företag inristar på historiens tafla väldiga vägskälstecken mellan tvenne tidsåldrar. Frankrikes regering har nu beslutat, att allmänna val först skola komma att ega rum under 1869. Beslut derom fattades i det ministerråd, som d. 18 d:s hölls i Paris. Kam