Göteborgsposten – 24 augusti 1868, sida 2

Article Image
rarnes nya session börjar under loppet af December och slutas d. 31 Maj nästa år, hvarefter utskrifningen af valen kommer att ega rum. Afven detta beslut vittnar om stort lugn hos regeringen, som känner sig tillräckligt stark att ingenting behötva frukta. La France anser det vara ett tecken till fred. Regeringen har förlorat i valet till deputerad i Jura. De preussiska tidningarne skildra denna oppositionens seger såsom ett djupt nederlag för regeringen. Hade regeringen vunnit deremot, så hade väl det hela varit en bagatell. Någon synnerlig betydelse har väl icke denna händelse, fastän oppositionen gör hvad den kan, för att blåsa upp den till någonting stort. Till senatorer ha utnämnts gesandten i Rom, Sartiges, kejsarens kabinettschef Conti, deputeradena Geiger och de Montjoyeux samt den bekante kirurgen Nelaton. Thiers arbetar t. n. på en Historia öfver Restaurationen. Densamma skall komma att utgöra 10 band. Den snillrike förf. erhåller för hvarje band den lilla nätta summan af 10,000 fres. Men också stod restaurationen Frankrike dyrt. Till England ingå återigen från Irland berättelser om våldsgerningar af olika slag. Denna gång synas oroligheterna icke hafva utgått från fenierna, utan från irländska bönder, hvilka voro förbittrade mot godsegarne på grund af dessas hårdhet mot förpaktarne. I ett telegram till Times för d. 17 d:s berättas neml.: Godsegaren Sculley lemnade Limmerick Junction sistl. Fredag, beledsagad af sin förvaltare Gorman, en herde vid namn Maher och 3 poliskonstaplar. Då de gingo öfver tälten, hörde de några signaler, och snart derefter blefvo de från alla håll omringade af 100 till 150 personer. Scully, som var beväpnad med ett dubbelt bakladdningsgevär och en revolver, gick med gin förvaltare och herden från hus till hus, för att göra undersökningar, under det att förutnämnda skara följde efter ropande: Vi vilja ha hans udif! Mördare!, KRöfvaro! bDå Scully tagit sig några förfriskningar, rådde poliskonstaplarne honom att begifva sig hem. Han samtyckte dertill, men ville likväl på hemvägen besöka ännu ett af en förpaktare vid namn Droyer bebodt hus. Gården var på ena sidan omgifven af utbus, på den andra af en häck. Då man kom in i huset, tycktes det vara utdödt. Senlly med förvaltaren och herden genomsökte rummen, under det konstaplarne blefvo stående utanför, för att afvärja skaran. Straxt derefter hördes upprepade skott, hvilka kommo från boningshuset; ett annat skott, som aflossades genom ett hål i en ladudörr, dödade förvaltaren på fläcken. Scully kom vacklande ut ur huset med sin revolver i hand; han hade fått tre sår i hufvudet och ett i strupen. Konstaplarne trängde nu in i förstugan, som de funno tom, emedan angriparne sprungit ut genom ett hål i häcken. Nya skott smällde snart åter, genom hvilka en af konstaplarne dödades och flera sårades. Äfven herden påträfsades död i huset. Scully, som ej sårats dödligt, fann skydd i en graungård. Inalles 16 till 18 skott hade aflossats. Ändamålet med Scullys färd hade varit att utpanta hos sina förpaktare. Den irländska jury, som undersökte saken, kom till det resultat, att de dödade fallit för skott från okända, att Scullys beteende mot sina förpaktare varit ogiltigt och att det skulle varit särdeles lyckligt för landets lugn, om genom lagliga bestämmelser en gräns snart sattes för dylika scener. En betydande truppstyrka har emellertid sammandragits i gretskapet TipperaryEnglands hela statsskuld utgör c:a 797 mill. p. sterl. Bland nya valkandidater till parlamentet nämnes den bekante Afrika-resenären sir Samuel Baker. I Shoeburyness ha anställts skjutförsök med en at kapt. Moncrieff uppfunnen lavett tör positionskanoner. Lavetten är så inrättad, att kanonen, först då den laddat, höjer sig färdig till riktning öfver bröstvärnet och så fort skottet, brunnit af genast åter sjunker tillbaka ned bakom muren eller vallen. Bref från Indien ötverensstämma deri, att det sällan varit så tyst och stilla som nu inom det stora riket. Utom en i närheten af Puri timad öfversvämning, hvilken kostat omkring 1,000 personer lifvet, förljudes intet af intresse. I Spanien väntas snart en stor och omfattande resning. Drottningen vill alls icke mera återvända till sin hufvudstad, at så stor ängslan har hon gripits. Tidningarne i Preussen hade länge låtit sig tllskrifvas från Paris, att förfärande antar iaqa on formlio vratAltan mag I —

24 augusti 1868, sida 2

Thumbnail