Göteborgsposten – 22 augusti 1868, sida 1

tPPe ne som utfört den förut omtalta inbrottsstöld, som sistl. Thorsdag förölvades hos bagaren Alm i Marstrand, har befunnits vara en af bodens brödtörsäljerskor, en ung qvinna vid namn Sab na Andrietta Börjesson, hvilken i fjol konfirmerades. Den så tidigt på brottets bana inkastade flickan dömdes i Måndags af rådbusrätten till 1 år och 3 månaders straffarbete samt förlust af medborgerligt förtroende under 6 år. RA Böned En arg protektionist. Östg. Korresp. har nyligen ivnehållit en artikel benämnd Stockholm som hufvudstad, hvaruti en jemförelse anställes mellan Stockholin och Göteborg, gående ut på at visa, det den förra staden skulle befinna sig på ett stadigt återgående, hvaremot Göteborg, på Stockholms bekostnad, skulle allijemt gå framåt. Borås Lidn. reproducerar denna artikel samt inleder densamma med några reflexioner ur egen fatabur, deruti uttalande den åsigt, att de tvenne städerna, som ha helt olika handelsintressen att bevara, ingalunda gå i vägen för hvarandra och yttrar sig i sammanhang bärmed om Stockholm på följande sätt: Stockholms hufvudsakligaste handelsförmån vore att handla med europeiska artiklar, att uppmuntra och afsätta inhemska industrialster, såväl inom vårt eget som åt främmande europeiska länder. Men hvem her vål m ra sökt teabeta utrotandet och förstörandet af våra inhemska industrigrenar, än just Stockholms beiolkning i allmänhet, dess handlande, dess embetsoch tjenstemän, dess representanter och dess tidningar; och samma system fortfar der ännu, ehuru i betydligt minskad grad. Alla hafva de till en mycket ölvervägande del förordat, understödt och medverkat till antagande af våra nya tullförhällanden, hvilka mer än allt annat bidragit att nersänka vårt land i den uselbet, fattigdom, arbetslöshet, kapitalbrist och utvandringsbegär, hvarmed detsamma nu tyvärr är bebäftadt, och hvaraf åfven Stockholm numera får draga sin vederbörliga tunga och nackdel, ehuru man i början af det nya systemet högt jublide öfver detsamma, och förbånade hvad från motsidan var att anföra. Så siger, för att tala med den store Sjövall, boråsaren, men tvifvelaktigt torde vara huruvida man efter samma auktoritet härvid ag skulle med fog kunna tillägga: roch boråsaren har rätt! Från Borås skrifves i stadens tidning d. 19 Åug.: Skörden af samtlige sädesslagen kan med veckans slut i allmänhet anses vara afslutad häromkrinz. Alkastniogen torde i de flästa fall få betraktas såsom varande under medelwättan både för hvad halm och kärna beträffa; men är dock den aftröskade sådens qvalitet gemenligen god och särdeles af råg har sköruats af utmärkt beskaffenhet. — Hvad åtskilliga trädgårdsrotfrukter och isyanerhet kål angår, syoas de klena och uppätna af mask, men åter potatisen och en del andra rotfrukter stå mestadels lofvande och hafva blifvit mycket uppbjelpte genom förra veckans regnskurar, hvi ka älven sordelaktigt inverkat på gräsvallarna, som nu åter börja påminna om våreas grönska. Älven losträåden och skogsdungarne bibehålla försommarens fulla friska prakt, och intet vissnadt eller förtorkadt Jlöf kan ännu upptäckas, trots den starka och långvariga torkan. — Värmen år äfvenledes fortfarande nåstan tropisk: de senaste dagarne appgående till några och tretio grader vid middagstiden i skuggan, och äfven nätterna bibehålla en varmehöjd af emellan 15 och 25 greder. Askan har också, afkylande den starka hettan, låtit under förra veckan rätt ofta höra sig här och rundtomkring, och blixten har, som det b rättas, flerestädes slagit ned och förorsakadt skada, dels genom dödande af kreatur, dels genom antändande af hus och ladupårdar. Endast de aftagande dagarne påminna således nu hår om den snart instundande hösten. Olycksfall förorsakade af åska. I Söndags på efterm. slog åskan ned i en å hemmanet Krogstorp i Essunga socken af Skaraborgs län belägen ny ladugårdsbyggnad, som jemte inbergad höoch spanmälsskörd blef lågornas rot. Vid tilltället funno till råga på olyckan 2:ne minderår ga gossar, som befunno sig i ladugården, sin död. Den ene af de stackars små var son till arrendatorn på stället. Ä D. 12 d:s slog åskan ned å en på Öster Ensta skog-äng i Tierps socken af Upsala län belägen hölada, hvilken nedbrana. Dervid spilides beklagligen icke mindre än tre menniskolif. Ladans egare, en f. d. mämndeman, dennes hustru samt en dränggosse voro nemligen sysselsatta med löftägt och togo vid ovädrets utbrott sin tiliflykt till ifrågavarande lada, derifrån de trenne förstnämnda dock aldrig skulle med litvet återkomma, hvaremot ofvannämnde dränggosse slapp undan med att för en stund förlora sansen. Gossen har berättat, att då de i ladan innevarande stodo invid laduväggen, förlorade han sansningen, och då den återkom, fann han ladan brinnande samt husbonden liggande död några steg derifrån. Gossen kärde en svår värk i benen och kunde ej gå, hvarföre han kröp till husbondens lik och vältade det så långt från ladan, att elden derifrån ej skulle nå det, hvarelter han ropade på hjelp, som ock slutligen ankom. Då bemärktes nämndemannen och hans hustru liggande hiflösa invid ladans ena vägg, men kuude för hettans skull endast åtkommas på det sätt, att lötskäror bundos på haflar, med hvilka liken dock endast delvis och illa förbrända kunde dragas undan eden. Å ett torp i närheten af Qvidenge prestgård i Skåne nedslog åskan i Onsdags åtta dagar sedan och träffade dervid en i stugan Cases