Göteborgsposten – 14 augusti 1868, sida 3

varit i omlopp, har nu äandtligen på allvar inträdtåi det heliga äkta ståndet med den man, som förut angifvits som hennes blifvande make, och kommer med anledning deraf att för någon tid lemne scenen. Hon vigdes för några dagar sedan i en katolsk kyrka i London med en fransk adelsman, markis de Caux, som står i ett närmare förhållande till franska hofvet. Bland de närvarande bröllopsgästerna märktes signor Mario, m:mo Grisi, hrr Gye, Costa och Augustus Harris samt signor Tagliafleo. Då den kyrkliga vigselceremonien var fullbordad, underskrefs äktenskapskontraktet; som vittnen sor brudgummen fungerade dervid franska eändebudet i Loadon, furst de la Tour dAuvergne och hr Mure, för bruden hertigen af Manchester och hr Costa. Brudtärnor voro: milles Zanzy, Louisa Lauer, Maria Harris och Rita (en dotter till signor Mario). Till slut utfördes en messa, men för öfrigt ingen musik eller sång, till publikens synnerliga förargelse, som vid detta tillfälle med visshet räknat på en gratiskonsert. Strid med sjöröfvare. Rörande den i G.-P:s utlandsafdelning förut omuämnda sammanstotningen mellan en engelsk kanonbåt ÅAlgorine och några kinesiska sjöröfvare föreligga nu följande närmare detaljer: -Algerineutlöpte d. 26 sistl. Maj ur Hongkongs hamn för att förfölja en pirat, som i närheten af denna stad hade öfverfallit några fartyg. I bugten vid Mirs påträffade man en djonk om c:a 1,000 tons, hvars besättning straxt begaf sig på flykten utan att sedermerkunna påträffas. Fartyget, hvars bestämmelse var omisskännelig, blef utan vidare uppbrändt. D. 3 Juni anträffade kanonbåten 8 starkt beväpnade sjöröfvarefartyg vid Namoa. Chefen på Åalgerine ropade an djonkerna och fick på frågan: avarifrän och hvartbån? till evar: från Macao till UHeivan. Då han begärde att få se skoppsdokumenterna svarade man med hotelse om att spränga det lilla engelska nötskalet i luften. Nu aflossade Ala gerine ett skarpt skott. Piraterna hade emellertid formerat en linie och gåfvo eld från alla kanter; kanonbåten svarade under 3 timmar eftertryckligt med granater och andra sprängprojektiler. En af djonkerna, som till slut försökte att smyga sig inåt land, fick reträtten afskuren och äntrades. Kaptenen togs tillfånga, kanoner och ammunition kastades i hafvet. Under det att Algerine var sysselsatt härmed, satte de andra fartygen till alla segel och sökte, gynnade af mörkret, att komma undan vesterut. Men kanonbåten var dem för enabb och det uppstod nu åter en häftig strid. Sjöröfrarne manövrerado förträffligt, men de karteschsalvor, hvarmed kanonbåten, som befann sig på kort afstånd, rensopade deras däck, åstadkommo ansenliga luckor i soldaternas leder. Då det emellertid hade blifvit ganska mörkt och det på detta ställe i hafvet finnes farliga grund, låt man till slut sjörotrarne slippa undan, och Algerine, som bade hållit sig uppe i striden med endast 3 kanoner och 20 man mot 136 kanoner och c:a 800 man, vände nu tillbaka till utgångstationen med det äntrade fartyget som hade 28 kantoner, en besättning af 21 man och en last af ganska betydligt värde. — — T— —