Göteborg d. 11 Augusti 186d. Ryssland och Norge. Det är en allom bekant sak, att Ryssland begärligt spejar bortöfver norska kusten, i hopp om att der kunna på ett eller annat sätt erhålla en hamn. Skälen till denna fromma önskan äro äfvenledes kända och behöfva ej här upprepas. Det är jemväl bekant, att Sverige-Norge skola genom det 8 k. Novemberfördraget hafva vestmakternas garanti — så vidt fördrag nu för tiden äro af någon betydelse alls —, att denna Rysslands traktan etter sin nästas gods skall förblifva en blott gnagande matk inom dess egen barm. Det torde ej vara ur vägen att här nämna, det Moskwa Tidning, utgifven af den bekante Katkow, i ett af sina senare nummer lägger ryska regeringen ifrigt på hjertat nödvändigheten af att förskaffa Ryssland en hamn i Norge. Ryssland har ingen hamn med god ankarbotten, som är isfri ett helt år igenom; hvadan en sådan skulle vara mycket önsklig, isynnerhet med oangripliga befästningar, ur hvilka man skulle i hvad ögonblick som helst kunna bryta fram, för att hota Frankrikes och Englands verldshandel.