kapitaler i lån till Compagnie Immobihere; att de aktier, det hade i flera bolag, fortsa rande sjönko i värde; att lånet till Compagnie Immobiliere, hvilket hade nära nog samma styrelse som Crdit Mobilier, var infördt i balancekontot under den allmänna rubriken Lån på bestämda tider och i underatdelningen Förskotter till bolag mot depositioner af aktier och obligationer, under det sanna förhållandet var, att det var ett saldo och att af 38 millioner rdr, som kallades Förskotter till bolag Åc.,F c:a 37 mill. voro skyldiga af Compagnie Immobiligre och icke betäckta genom några deposita; att man. härigenom tänkte gifva framgång åt planen om att öka bolagets kapital, hvartör man icke heller omnämnde Compagnie Immobiligre uti uppmanigen till aktieegarne i Crdit Mobilier. På grund af dessa förhållanden har nu Cour Impö6riale dömt hrr Pereire och hr Salvador samt tvenne andra, hvilka voro med i styrelsen för båda bolagen och derför måste ha kännt till sanna förhållandet, att till aktieegarne återbära deras gjorda insatser, hvaremot domstolen befriade hr Chevalier och trenne andra, hvilka ej hade denna dubbla egenskap, från allt ansvar. Hela denna finanshistoria är ett vigtigt aktstycke för ett framtida bedömande af det franska kejsardömet, hvilket rest så mången skimrande byggnad, under hvilken grunden är så osäker, att det hela kan när som helst störta in. Måtte det under sina återstående dagar bygga anspråkslösare, men säkrare. Kejsardömet har dock en gräsligt tärande kräfta, som kanske skall tillintetgöra alla bemödanden om åstadkommandet at något bättre, uti den stora nationalskuld, hvilken nu skall genom det nya lånet uppgå, enligt Times, till c:a 504 mill. p. sterl., af hvilke 456 mill. pund skola bestå i Rentes, 36 mill. i svätvande skuld och 12 mill. pund i obetalbara borgensmedel. Efter vi äro på talet om penningar och stora bolag, må här anföras, att det bolag, som uppgjort planen att förena Europa och Amerika genom en ny, från franska kusten utlagd kabel, ovanligt gynnas af lyckan genast efter sitt första offentliga uppträdande. Ordf. tör det anglo-amerikanska telegrafbolaget tillkännagitver neml., att en af de båda kablarne från Valentia på Island till Newtoundland, och dertill den som nedlades år 1866, upphört att arbeta. Den andra kabeln är dock i bästa skick, så att telegrafförbindelsen med Amerika ingalunda är störd, om den än blir då och då försenad. Times antager dock i sin Cityberättelse, att det råder ett visst samband mellan denna olyckshändelse och den omständigheten, att det nya bolaget skall i de närmaste dagarne offentliggöra sin prospekt. Från Frankrike skrifves i öfrigt, att den internationala juryns berättelse öfver den allmänna verldsutställningen förlidet år nu är lärdig. Den utgör 13 oktavband och 250 medarbetare ha dertill medverkat. Hvarje särskild berättelse är undertecknad af sin förtattare. Inledningsbandet är affattadt af Michel Chevalier och innehiller allmänna betraktelser. Man hoppas, att detta band skall komma att säljas särskilt och till billigt pris, alldenstund den berömde nationalekonomen deri behandlar idel frågor af allmän vigt för det moderna folklifvets civilisation. Uppförandet af Victor Hugos drame Rotre Dame, hvilket skulle ega rum på Chateletteatern, har förbjudits. Den ena galna tidningen efter den andra ser dagen. Alphons Karr har börjat utgifvandet af satirbladet Gubpes (Getingar). Ett annat qvickhetsblad inträdde i verlden med att öfverallt på väggarne uppklistra: Lomelette se fait? Några dagar derefter utkom, tryckt på saffranspapper, ett blad med titeln La Lanterne magique illustre, hvilket skulle ha till mission Åatt spy etter öfver alla. Några velociped-amatörer i Marseille anordna en lång resa med detta nya och snabba fortskaffningsmedel. Velocipederna skola begifva sig från Marseille till Genua via Corniche. Från Genua skola de till Turio och Susa öfver Mont Cenis samt återvända hem till Marseille genom Rhönedalen. Vid Clermont i departementet Oise har man påträffat den brygga, som Cesar låtit slå öfver kärren derstädes, för att kunna öfverfalla Bellovakerna i deras läger. Man har hittills tvistat mycket om platsen, der dessa händelser skulle ha egt rum. Den märkliga depeschen at d. 17 Juni 1866 från Preussens regering diskuteras fortfarande med stor ifver af såväl den italienska och tyska, som älven den frauska och engelska pressen. Berlins Montagszeitung vill veta, att grefve Bismarck fått ett allvarsamt återfall af sin nervsjukdom på grund af den upphetsning och förbittring, hvari han försatts af den officiela preussiska tidningens förklaring, att regeringen frånsäger sig ansvaret för Usedoms note och desavouerar Janna sin baganat hvilken förklaras hafva