Från Utlandet. År 1830, då julirevolutionen i Frankrike gaf luft åt de ider, som med våld undertryckts alltsedan 1815; blef S:t Simonisternas brödraskap förherrskande i Paris. De lofvade att pånytiföda verlden genom grundandet af en universal-kyrka och en universalbank. I deras teologi voro handelskreditens mobilisering och utbredningen af religiös tro oskiljaktigt förenade. S:t Simon hade lärt dem så. pöre Enfantin var, såsom han sedan visade, ett administrativt snille af högre ordning, och tvenne unga bröder — Emile och Isaac Pereire — offentliggjorde i Globe bolagsreglorna för ett hemligt sällskap, hvilket ej var någonting mer eller mindre, än den stora institutionen Crdit Mobilier i dess embryo. Men medborgarekungen, den gode Ludvig Filip, hade ej någon inbillningskraft; domstolarne fällde S:t Simonisterna för att vilja undergrälva grunderna för lag och ordning, och Globe indrogs. Men Ludvig Napoleon hade i sin ungdom haft alldeles samma drömmar som S:t Simonisterna, utom det att han sjelf skulle vara guvernör för universalbanken och cesar öfver den universalkyrka han skulle skapa. Vid hans tronbestigning uppgrofvo bröderna Pereire derför åter från de döda bolagsreglorna för sitt hemliga sällskap — hvarefter detta ingicks och trädde i verksamhet såsom Orädlt IIobilier. Den resande kan se dess verk, hvarheldst han far. Jernvägarne i Spanien, omnibusarne i London, de nya boulevarderna i Paris och införandet af gas i hvarje fransk provinsstad, Algeriets pånyttfödelse och Italiens utveckling — allt befrämjades af Crådit Mobilier. Det gjorde sitt bästa att omskapa verlden och betalade öfverraskande dividender till sina akticegare. Men efter någon tid befanns det, att on del af dess tillgångar blifvit hypotiserad, och för att undvika förvirring, bildade man nu -Compagnie Immobiligre, för att bistå moderbolaget. Men en så stor tillströmning at penningar till Crådit Mobiliers kassakistor, som man önskat, inträffade icke, och år 1865 offentliggjorde Isaac Pereire en broschyr öfver kreditens organisation, hvari han klandrade franska bankens hållning, derför att den icke uppfyllde sitt åliggande att diskontera papper för alla till 4 proc. Bauken förblet obeveklig, och bolagets direktörer beslöto vid slutet af år 1865 att föreslå aktieegarne, att rörelsekapitalet skulle fördubblas. Berättelser uppställdes och utfärdades, och utdrag ur bolagets räkenskaper blefvo samtidigt offentliggjorda. Dessa berättelser och utdrag voro fullständiga blomstermålningar. Bolagsstämmor höllos, hvilka skulle sanktionera tillökningen i kapitalet, och aktieegarne visade sig medgörliga. Kapitalet fördubblades, några terminsinbetalningar gjordes, men då tecken till en tryckt ställning i bolagets affärer visade sig, blefvo några subskribenter misstänksamma