Göteborgsposten – 7 augusti 1868, sida 1

ver den unga flickan som sutit i hörnet af kupån och som varit på väg till London för att möta sin far, hvilken kommit från Indien! den andre var en gammal prest. Fyra af passagerarne hade blifvit så skadade, att deras lif sväfvade i fara, och tio hade fått större eller mindre skråmor. Det skulle hållas förhör och jag skulle afgifva mitt vittnesmål, angående huruvida jag antog att lokomotivföraren och eldaren varit fulla eller ej; om banvaktaren vid Bishopshope varit på sin plats o. s. v. Då jag nästa dag afgaf min förklaring för den nedsatta rätten, uppgaf jag tillika mitt namn och min sista vistelseort. — Ni måste observera, mina herrar, anmärkte den som ledde förhöret, att vittnet är borta från det kollegium jag händelsevis känner genom min son, som är der, på en tid då jag vet att det ej är ferie, och ni måste tilllika observera att han är irländare. Vi måste vara försigtiga. : Då jag lemnade det rum hvari förhöret hållits, hörde jag en mig obekant stämma nämna mitt namn. Då jag såg mig om, märkte jag en ung herre, som var ifrigt sysselsatt med att taga notiser. Det var en vacker ung man omkring tjugotre år gammal, med något i ögonen fallande klädedrägt.