tros förskrifva sig från utrikesministern Moustier. I Paris har utkommit en broschyr med titeln: ÅLa monarchie constitutionnelle dAutriche et ses lois fundamentales, till hvilken hr v. Beust sjelf säges hafva skrifvit företalet. Inom Englands underhus varade häromdagen debatten om boskahsbillen, för hvars öde i går redogjordes på ett annat ställe af denna tidning, ända till — kl. half4 om morgonen. I Wimbledon egde d. 23 d:s prisskjutningen rum angående hedersskölden mellan representanterna för de engelska, skotska och irländska frivilliga. Hvartdera af de trenne konungarikena hade skickat åtta at sina bästa skyttar såsom representanter. England vann, likasom i fjor, äfven denna gång priset. Föreningen för sociala vetenskaper, hvars kongress för i år skall öppnas i Birmingham d. 30 Sept., har följande frågor på dagordningen: Skall privategendom till sjös i krigstid förklaras neutral? Under hvilka omständigheter bör utbyte af nationaliteten tillåtas? Hvilka äro ur social synpunkt hufvudorsakerna till förbrytelserna? Är en national myntenhet önskvärd och i hvilken form? På hvad sätt kan förlikningsdomstolen bäst användas för utjemnande af tvister mellan arbetsgifvare och arbetstagare? Hvilka äro de sociala resultaterna af qvinnors och barns sysselsättande i fabriker och verkstäder? I London finnes en hr Finlen, som gör mycket väsen af sig och städse vill betraktas såsom de arbetande klassernas ledare och målsman. Denne herre synes emellertid vara allt annat värd än en sådan ställning. Han blet nemligen häromdagen dragen inför rätten af sin hyresvärd, hvilken då upplyste att Finlen, hvars hustru befinner sig på dårhuset, har trenne barn, som äro ytterst värnlösa och nära att hungra ihjäl; han har redan tvenne gånger blifvit dömd af rätten, derför att han öfvergifvit dem. En af de andra hyresgästerna ger dem ibland något att äta, under det han super upp allting. Ånnu för kort tid sedan föranstaltades för honom en insamling af 400 fenier med 6 pence person. Han kommer aldrig hem före kl. 3 på morgonen. Sköna folkledare! Turkiets regering har hos furst Karl af Rumenien protesterat mot upprättandet af triskaror i Rumenien. Berättelserna från Capstade n bekräfta, itt stora upptäckter af guld gjorts bortom Fransvaalrepubliken. Guldlagren äro rika och nycket utbredda. De tyckas vara belägna omkring 500 engelska mil från Patchefstrom, on stad på södra stranden af Transvaal. En radition förmäler, att portugisarne i 16:de irhundradet utsände en expedition för att beirtbeta dessa grufvor, hvilken dock ej lyckales i sitt uppdrag på grund af flera febrar ch den giftiga flugart, hvilken d:r Livingtone beskrifver såsom förstörande för hästar och kreatur. Portugisarne stego utför ZamHesi ända till Sena, men de, som ej omkomno, vände tillbaka, och sedan dess har intet försök här gjorts. Antagligen skall man nu söra om försöket, kanske med bättre framzång. A. —QCl —