2 ö0 siska officerare och soldater förolämpades. Från Wien skresa d. 25 d:s på qvällen: Hela staden är festligt smyckad. Från Schweiz ha i oftermiddag anländt 500 skyttar, från Wiärtemberg 600, från Bremen 200, hvilka tilllika medförde skytteföreningens stora fana, förvarad i Bremen sedan den stora skyttefesten 1865. De sachsiska skyttarne ha valt sin fordne minister rikskansleren Beust till sin ordförande. Mångfaldiga gäster hade anländt redan i Fredags, bland dem skyttarne från Frankfurt a. Mayn, hvilka mottogos med oerhördt jubel. På staden Wiens vägnar helsade arkitekten Schmidt dem välkomna, yttrande bl. a.: Skyttarne trån Main och Rhen hafva kommit för att vara vittne till, att Österrikes innevånare med trohet vårda och värna om tysk kultur. Någon mur skall aldrig resas mellan Österrike och Tyskland. Österrike håller trofast samman med Tyskland i nöd och död! Frankfurterskyttarne svarade med ett lefve för den tyska staden Wien. Ett telegram har förut berättat, att den österrikiske inrikesministern Giskra vid en festmåltid för skyttarne yttrat, att Osterrike skulle bli jättestarkt, då de bojor, i hvilka olycksbringande fördrag och oförstånd smidt det, blifvit sprängda. Det fanns en tid, då de tyska turnarne och skyttarne af alla krafter ropade på den öfvergifna broderstammens befrielse i SlesvigHolstein. Dessa skrik framkallade den solkrörelse, hvarat Preussen tog sig anledning att, dragande Österrike med sig, bekriga Danmark och derefter göra eröfringar i sjelfva Tyskland. Det skulle vara egendomligt, om dessa skyttar och turnare nu skulle börja ropa mot Preussen — ty de måste göra i opposition — och väcka till lif en verklig folkrörelse emot detta. Det är ej omöjligt, utan snarare sannolikt. Från Wien skritves sör öfrigt, att den internationala telegrafkonferens, som från d. 12 Juni varit församlad i Wien, d. 21 d:s afslutat sina arbeten. Såsom förhandlingarnes förnämsta resultat angifves den nära förbindelsen mellan samtliga europeiska och asiatiska telegrafstyrelser, så att fullständig enighet uppnåtts ej blott i statsrättsliga förhållanden, utan äfven i hänsyn till hela ledningen af samtliga telegraflinier inom gamla verlden. För att kunna affatta statistiska tabeller, redigera en gemensam tidskrift och meddela alla nyheter om öppnandet af nya linier och stationer, har man uppdragit åt regeringen i Schweiz att leda en centralbyrå, hvaremot makterna skola turvis föra presidiet, hvad diplor atiska och statsrättsliga förhandlingar angår. Den österrikiska regeringen gör början dermed för trenne år. Dessa bestämmelser träda i kraft från och med nästa års början, och nästa europeiska telegrafkonferens skall hållas i Florens 1871. En deputation at konferensens medlemmar anmodade den österrikiska telegrafdirektiören Brunner v. Wattenwyl om att bringa den kejserl. regeringen deras tack för det vänliga mottagandet och öfverlemnade till honom sjelf, såsom bevis på deras erkänsla för hans ledning at förhandlingarne, en praktfull bordservis af silfver. I Wien ha ansfällts profskjutningar med en ny kanon, kallad Gatlingskanonen. Tvenne dylika kanoner hade uppställts, den ena med 6 lopp af 1 tums kaliber, 812 wiener-skålp. tung, den andra med 10 stållopp af 2 tums kaliber och 306 å tung. Kanonerna serverades at 9 man hvardera. Med 1-tums revolver-kanonen sköts på 1,500, 1,000, 600, 400 och 300 steg, med 12-tums på 1,200, 600, 400 och 300 steg. Resultatet var jemförelsevis godt, heter det; det har visat sig att Gatlingskanonen kan vid god servering verkligen underhålla en oafbruten eld, hvilket är at störsla vigt under vissa fall, såsom vid försvar af fästningsgrafvar eller olika platser på fältet. Gatlingskanonen har ätven såsom 8. k. infanterikanon en framtid; mot fientliga, i framryckande stadda infanterikolonner måste en eller flere sådana kanoner, om de plötsligt demaskeras och kolonnerna ej mera kunna anabbt draga sig ur skottlinien, bli af den förfärligaste verkan. Från Paris skrifves till en tysk tidning, att en mängd upproriska plakater uppklistrats i Montmartre, hvilka polisen måst rifva ned. De fordra samtliga kejsarens död(?). Den transatlantiska kabel, hvilken det af baron Erlanger och hr Reuter representerade bolag erhållit tillåtelse att nedlägga, skall från Brest sträckas till franska ön S:t PierreMiquelon och derifrån till Nya Brunswiks kust, samt genom de nordamerikanska staterna Maine, New-Hampshire, Massachusetts och Connecticut till Newyork. Den har melJan Brest och St. Pierre-Miquelon en längd af 2,688 och mellan denna senare ö samt Newyork en längd af 960 engelska sjömil. Enligt fördraget skall kabeln vara fullständigt nedlagd d. 1 Sept. 1869. Nedläggningsarbetet kommer att försiggå i Juli och Augusti nästa år. a. J Om