Göteborgsposten – 24 juli 1868, sida 2

träd, vid hvilken han så ofta sutit, stod framför honom efter ett ögonblicks förlopp. Min farfar tog nyckeln från den knippa som hängde vid ett svart silkessnöre i hans ficka, öppnade pulpeten och sedan han tryckt på en fjeder, som gjorde att ett lönnrum blef synligt, tog han fram derur en bundt bref. Hans hand darrade, och han rynkade sina ögonbryn på ett underligt sätt då han från midten af bundtan tog ut ett paket, insvopt i vaxduk, som han långsamt öppnade och undersökte, liksom för att förvissa sig om att han ej tog felt. Innehållet bestod af två skrynkliga och gulnade bref, på hvilka man ännu kunde se två svarta, brutna sigill. och jag kände straxt att jag i dessa två bref skulle finna nyckeln till den hemlighet, som så länge plågat mig. Han framräckte det ena af dem. — Innan jag gifver dig detta bref, måste jag säga dig ett par ord. — Nej, Bates, blif qvar, ni känner allt, och den stackars gossen skall en gång komma att behöfva ert råd, när jag ej längre finns, Tag detta bref, Terry, och se om du kan läsa utanskriften. Jag tog brefvet och läste följande, som var skrifvet med små men tydliga bokstäfver: Doktor Brady, Bradystown House, Lough-na-Carra, Kilmoyle, Irland. I det ena hörnet stodo bokstäfverna M. B. och öfverst orden: ÅAflemnas efter Mohuns ankomst. — (Fortsy