Göteborgsposten – 24 juli 1868, sida 1

städes blifvit besigtigad af skeppsbyggmäst. J. Hincke och befunnits ej vara af större betydenhet än att fartyget kan afgå till Karlskrona för att der imtagas i docka, hvilket här skulle varit förenadt med svårigheter. — Den nu afbrutna expeditionen kommer antagligen att fortsättas och fullbordas med korvetten Josefina. Resande musici. Musikdirektörerna hrr pianisten Vrodr. Lindholm och violoncellisten J. F. Hjortberg ha passerat staden på resa till badorterna på vestra kusten, hvarest konserter komma att af dem, antagligen gemensamt, gifvas. Början göres med Marstrand. Måhända kunna dessa värderade musici äfven finna sin uträkning i att låta höra sig härstädes. Olyckshändelse. Igår afton vid 2,8 tiden föll en skeppsgosse, som skulle vricka en båt under svängbron nedanför Residenset, i vattnet och skulle troligen ha omkommit, såvida icke grossh. James Keiller, som i detsamma passerade förbi, genast kastat sig i och fått upp honom. Den ädle räddaren skadade sig dock dervid beklagligen ganska allvarsamt i ena benet, hvilket man befarar vara afbrutet. Industrielt. Byggnadstyrelsen för Westerviks Nya Elementarläroverks byggnad har antagit ett af egaren till Eriksbergs mek. verkstad härstädes, fabrikör D. W. lobeck, gjordt anbud att för 12,000 rdr förfärdiga en värmeoch luftvexlingsapparat till nämnda byggnad. Magnus Olsson, den blinde och döfstumme ynglingen, som i Lördags och i Söndags gat seanser i Marstrand, rönte der mycken uppmärksamhet och gjorde äfven en god pekuniär vinst, i det han der lyckades insamla 230 rdr. I afton kl. 7 gifves å Musei föreläsningssal den andra och sista seancen härstädes. Sjette allm. svenska folkskolemötet. Bestyrelsen för detta möte har nu utfärdat program öfver de öfverläggningsämnen, som vid mötet skola förekomma. Uppgående till 23 st. skulle de bli alltför vidlyftiga att här upptagas, hvarföre vi endast antydningevis an föra dem. 1) Statens skyldighet att sörja för skolors inrättande, ordnande och bekostande, dess rättighet at: ordna undervisningsväsendet och bafva uppsigt öfver dess verksamhet; 2) Om gränsen mellan statens och kommunernas åligganden i afseende på skolans angelägenheter; 3) Den enskildes rätt i afseende på egen skolas inrättande o h anordnande samt statens rätt till uppsigt deröfver; 4) Om den purkt, hvarest urdervisningen i folkskolan bör grena sig i en teoretisk och en praktisk; 5) Önskligheten af att folkskolan i allmänbet kunde inneha ståndpunkten icke allenast af en undervisningsanstalt utan äfven på samma gång af en sedlig bildningsanstalt; 6) Horu skall gränsen mellan elementarskolan och folkskolan rättast och lämpligast kanna sättas? 7) Om småskolans förhållande till folkskolan; 8) Om gränsen för folkskolans undervisningsverksamhet; 9) Folkhögskolans betydelse; dess beroende af enskilda eller allmänna uppoffringar; 10) Om undervisning i folkskolan i främmande lefvande språk; 11) Nödvändigheten af en reform i det nuvarande stafvelsesättet af svenska språket; 12) Undervisningen i trädgårdsskötsel, ett vigtigt moment i folkskolans verksamhet; lämpligaste åtgärder för densammas bringande från en bokstafsförordning till en verklig sanning; 13) Lämpligaste sättet för införande af ritning och öfning i handarbeten bland folkskolans undervisningsämnen; 14) Om befordrandet af kroppsgymnastikoch militäröfningar i folkskolan samt gränsen för dessa; 15) Om olika undervisningsmetoder för olika läroämnen; 16) Sångens betydelse som undervisningsämne i folkskolan; 17) Förekommandet af åtskillliga olater inom skolan; 18) Vigten och värdet af qvinligt biträde vid undervisningen synnerligast i småskolorna; 19) Om motsvarigheten mellan utexaminerade folkskolelärares vilkor och de fordrivgar på duglighet som numera på dem ställas; 20) Åtgärder, hvilka böra vidtagas, för ett skyndsamt och fullständigt aflijelpande af det allmänt kännbara behof af undervisningsmateriel inom folkskolan; 21) Om medel, hvilka böra användas för