Göteborgsposten – 22 juli 1868, sida 2

att detta ord betyder detsamma som en hederlig fred. Med hvad rätt har Preussen tagit fästningen Mainz i besittning? Med hvad rätt har det förvandlat de sydtyska staternas armer till preussiska regementen? Hvarför har det trots Pragerfredens fjerde artikel förhindrat bildandet af ett sydtyskt förbund med en sjelfständig nationel tillvaro och hvarför har det kränkt Frankrikes ära genom att icke uppfylla den femte artikeln? Det är måhända för att få dessa frågor besvarade, som Frankrike rustat sig. Köln. Zeit. medgifver också å sin sida, att det betyder föga om Frankrike önskar fred, så länge Preussen sjelf gör fredens upprätthållande till en omöjlighet. Med anledning häraf kommer tidningen att tänka på Nordslesvig och anmärker härom: ÅIfall pragerfreden, liksom förut den westyhaliska freden och vienerkongressens beslut, skall blifva utgångspunkten för en längre fredsepok, så måste den dock framför allt utföras. En hvar som har någon erfarenhet och någorlunda klar blick, finner lätt att i den omständigheten, att pragerfreden nu snart går in i tredje året, utan att dess vilkor i afseende på Slesvig utförts, ligger en mycket stor fara för den europeiska freden. Ingen makt har för ögonblicket lust att börja krig med Preussen derföre att detta ej afstått Nordslesvig till Danmark, oaktadt det är traktatmessigt förbundet dertill; men alla menniskor skjuta skulden för det verkligen tillstädesvarande traktatbrottet på Preussen. Ty då Preussen lägger skulden härför på Danmark, derföre att detta icke vill antaga dess vilkor, kan derpå lemnas det så godt som ovederläggliga svaret, att pragerfreden icke känner till sådane vilkor, utan föreskrifver de dansksinnade distrikternas återlemnande utan alla slags inskränkningar, liksom wienerfredens retrocession, hvilken straxt skedde utan vilkor och alldeles icke gifvit anledning till några klagomål. Danmarks historiska rätt till Slesvig kan icke dragas i tvifvelsmål, och om man än kan ursäkta eröfringen af Lauenburg och den tyska delen af Slesvig genom nationalitetsprincipen, så är det dock en eröfring i hvarje ordets betydelse, då man ätven håller fast den danska delen af Slesvig, och en eröfringspolitik är oåterkalleligen fördömd at den närvarande tidsandan. Den lilla landremsa, som vi icke återlemna i Nordslesvig, kan således tjena till att Preussen och dess eröfringspolitik på alla håll anklagas och misstänkes och att det i Belgien och Holland likasom i Danmark väckes bekymmer för Preussens föregifna eröfringslusta. I Neue Pr. Zeit. bekräftas nu, hvad redan förut meddelats efter ryska tidningar, att nemligen preussiska regeringen, såsom svar på det kejserliga ryska förslaget angående bannlysande af explosionsprojektiler för gevär ur de europeiska armåerna, föreslagit nedsättande af en komit som skall behandla detta ärende. Komitn skall fastställa de gränser inom hvilka sprängprojektiler icke blott för gevär utan äfven för artilleri må användas, hvarvid humanitetens bud naturligtvis skola så mycket som möjligt tagas i betraktande. Konung Wilhelm har till olika regementen låtit utdela s. k. dusörpenningar för under kriget år 1866 eröfrade kanoner, fanor 0. 8. v. till ett belopp af 8,920 dukater. Ett regemente, det tredje gardesregem., har af denna summa ensamt erhållit 1,200 dukater för eröfringen af 20 kanoner vid Königgrätz. F. d. fria handelsstaden Frankfurt har ännu icke med godo eller ondo kunnat förmås att öfvergå till denna vecht deutsche Gesinnung som ödmjukt böjer nacken under den preussiska centralmakten. Tvenne år ha förflutit sedan preussarne togo denna stad i besittning, och stämningen är der ännu mycket tryckt samt i gynnsammaste fall resignerad. Detta ibland den lugnare och bildade delen af befolkningen; inom de lägre delarne af densamma visar sig missnöjet på ett mera oförställdt sätt. Sålunda hade några orostiftare d. 16 d:s genom plakater på murarne och i husen instuckna flygblad uppmanat de hederliga Frankfurterboarne att göra sig det preussiska oket qvitt. Tidningarne våga naturligtvis icke att återgifva innehållet af dessa plakater, hvilket också lärer varit ganska mustigt. I itrågavarande stad uppehålla sig för närvarande prinsen och prinsessan af Italien, som der synas trifvas mycket väl. Man ser dem ofta från balkongen till hotellet Russische Hofe betrakta folklifvet på Zeil, hvarvidyden vackra prinsessan Marghereta icke sällan röker en cigarrett. Från Österrike berättas att man nu i ministerrådet döpt den på ny grundval ställda kejsarstaten, och har densamma dervid erbållit namnet Österrikiskt-ungerska monarkien eller på ungerska OSZtrakmagyar