Från Danmark meddelas, att i anledning af underrättelsen om kronprinsens förlofning med prinsessan Lovisa de skandinaviska flaggorna synts svaja från en mängd hus i Köpenhamn. Underrättelsen ingick i Onsdags afton pr telegrat till Bernstorfs slott och skickades med bud till Bellevue, der konung Christian redan gått ombord på den ågare, som skulle föra honom till lägret på Jutland. Efter det han emottagit den glädjande notisen, gick konungen i land, för att lyckönska drottningen, som uppehöll sig på en villa i närheten. De danska tidningarne uttala sin belåtenhet öfver denna förening, hvilkea der såsom här varit väntad och önskad. Branden i Arendal började omkring 6 e. m. Söndagen d. 12 d:s i bränvinsbandl. Sanders hus. Man ansåg sig redan vara herre öfver elden och åskådarne voro på hemvägen, då en häftig knall tillkännagaf en krutexplosion. Denna egde rum i bagare Höyers gård och var så stark, att förbigående föllo omkull på gatan och enihel del fönster i den nyuppbyggda gården sprungo sönder; 4å6 personer blefvo lemlästade vid denna explosion och en del andra i mer eller mindre mån skadade. En säges ha omkommit. Nu utbredde sig elden med sådan våldsamhet i flera gårdar på en gång, att bland andra en civilingeniör måste kasta sig ner på gatan från 3:dje våningen; då han någorlunda lyckligt sluppit ifrån denna fara — han hade nemligen svept en stor dyna omkring sig, som afvärjde stötens häftighet — kom en bjelke sarande rätt på honom och slet nästan ut hans ena öga. En stor del af stadens manliga ungdom, tillhörande brandkåren, var frånvarande, stadd på sångarfärd till Kristiansand. Vattentillgången var icke tillräcklig — strålen nådde knappast upp till andra våningen och icke heller voro brandredskapen i någon särdeles god ordning. Det telegraferades genast till Kristiansand efter hjelp; denna inträffade också kl. 2 på natten och bestod i ett detachement soldater om 76 man, brandredskap och deltagarne i sångarfesten. Det var också hög tid, ty alla menniskor voro utmattade. En stor hjelp hade emellertid lemnats af ångkanonslupen Laugens och monitoren Skorpionens manskap och sprutor. Man hyste nu hopp om att kunna rädda stadens hotell, men en vägg i grannhuset störtade in och kl. 3 på morgonen stod hotellet i ljusan låga. Hettan var så stark, att brandseglen, som drogos ötver husen och oupphörligt besprutades, nästan antändes som papper. Posthuset fick sitt arkiv räddadt, likaså fick hotellet och en del at de vid sjön liggande gårdarne sin lösegendom räddad i det denna på 3 ångbåtar fördes till Tromö och Colbjörnsvig. En lång stund fruktade man att elden skulle gå ötver elfven samt antända kyrkan och apoteket, då man i det senare befarade en ny explosion. Så blef lyckligtvis dock icke fallet, men på denna sidan elfven finnes nu intet gammalt hus qvar, ty denna eldsvåda förtärde allt hvad den sista stora branden qvarlemnat. Man antager att elden skulle fått vida större utbredning om icke örlogsfartygens besättuingar så kraftigt medverkat till dess hämmande. Liebigs köttextrakt. I Norsk Magazin for Legevidenskaben sista häftet finnes följande notis med öfverskriften: Liebigs Kjödsuppe, af bergsläkaren Tobiesen på Kongsberg. Då i dessa dagar en strid mellan lärda och olärda föres angående nämnde näringsämne, vill jag icke underlåta att meddela ett litet erfarenhetsrön, som jag för kort tid sedan gjort härstädes. Här finnes en äldre qvinna, som i flera år lidit af dysphagi. Hon har endast kunnat förtära flytande ämnen och äfven dessa komma ofta åter upp genom näsa och mun. Alldeles bakom Cartilago cricoidea finnes en striktur. Då och då inträdde i matstrupen ett krampaktigt tillstånd, hvarunder sväljandet betydligt förvärrades. Sistl. Mars månad inträffade en sådan försämring och efter några dagars förlopp kunde hon med stort besvär svälja en mun full mjölk ; denna kom dock icke ner i magen utan blef liggande i Oesophagus och uppkastades en siund efter i ystadt tillstånd. Sonden knnde föras ner till Cardia men stannade hvarje gång der. Mjölk som insprutades genom