Göteborgsposten – 18 juli 1868, sida 1

i Stockholm vid k. teaterns elevskola, hvarest han utaf professor (Ö) Fr. Hedberg fått löfte om plats (:) instundande Oktober. i Thornes konserver, förut bekanta och väl bei kanta inom den civiliserade verlden, skola snart vinna ryktbarhet äfven inom den ociviliserade. Som bekant inskränker den Mandalska firman sig icke till konserverande endast af vegetabilier, den levererar äfven stekt och kokt kött i alla möjliga former och senast medförde Spetsbergsfarerskan Sophia i sitt väl försedda visthus icke mindre än 3,500 portioner färskt kött och soppa samt 1,750 d:o biffstek och oxstek. Man finner häraf att våra vänner naturforskarne midtibland nordpolens isberg skola kunna få en smaklig om också något fä-aktig påminnelse on de egyptiska köttgrytorna i det kära fosterlandet. Sammalunda ock Sophias besättning, ty tack vare en prisvärd omtanka kommer matordningen ombord att bli lika för alla. Japaneserna ha kommit och försvunnit. idunderliga ha deras produktioner varit, men nästan alltför irriterande under den oerhörda värmegraden i salongen. Man hisnar och sv ättas då man ser den lille Tomy böja sig baklänges in i det mellan teaterskyarne svätvande tvättkaret, man applåderar, men riktigt trefligt är det ej. Beundras måste i alla fall hr Ha-Ro-Sans (undras just om han har så synnerligt mycken ro!) styrka och sinnesnärvaro och Tomys kattlika vighet. Mindre uppskakande, men fullt lika roande är hr Tjos sjärilslek, det smånättaste och elegantaste konststycke vi någonsin sett utföras, och hr Godais jonglerier. M:ll Mats-Noskes promenad på lina var halsbrytande nog, men föga graciös och icke i sitt slag så Åensam-stående som de ofvannämnda produktionerna. Emellertid skördade sällskapet här lika rikligt bifall som öfverallt annorstädes hvarest det uppträdt. En af aftnarne före afresan råkade draktruppen vid hemvandrandet från spektaklet ut för en Vulkani son, som synbarligen förut på eftermiddagsqvisten egnat Bacchus åtskilliga ymniga libationer och som under inflytande af dessa uppförde sig till den grad ohöfviskt och rått, att Themis tjensteandar funno det nödvändigt att försäkra sig om hans person. Dessförinnan medhann han dock att applicera ett blåmärke på en af de japanesiska damernas gula kind. Vi beklaga på det högsta att denna sålunda fick medföra ett souvenir i de svenska särgerna om bristande aktning för qvinnan i ett land, som dock sedan urminnes tider eljest haft godt rykte i den vägen. Af dagens rättegångsoch polis-saker? finner man att den brottslige blifvit ådömd ett straff af — 25 rdr; synnerligt godt pris för ett så brutalt beteende, helst då det jemföres med de fyra års straffarbete som ådömdes den andre syndaren som, äfven han, utdelade ett slag (se samma rättegångsatdelning). Frimurarelogens restauration och case har efter en längre grundlig reparation under veckan åter öppnats för allmänheten och företer i sitt nuvarande skick en särdeles prydlig anblick. Stället har sedan gammalt godt rykte och specielt torde den uppmärksamhet och det tillmötesgående af gästernas billiga önskningar som utmärker såväl värden som hans biträden kunna tjena till väl behöflig föresyn för mer eller mindre dryga och omöjliga vederbörande både inom och utom staden. I den nya lokalen firades sistl. Lördag en högst egendomlig fest. Det var den jovialiske Carl Johan Uddman som då invigde ett litet kotteri af sina vänner i Stenborgarens mysterier. Drycken och det derifrån oskiljaktiga tilltugget, kringlor, skorpor, ost och svagdricka, allt befanns godt, men bäst af allt var ändå den fläkt af okonstlad och småtreflig munterhet som den hjertegode värden förstod att sprida öfver den anspråkslösa tillställningen. Apropos anspråkslöshet och restaurationer! Har ni någonsin hört talas om tretti ettan? Inte! Nå då inbillar ni er måhända att det är numret på en droska, ett stadsbud eller — hvad vet jag? Men nej, dermed menas ett af Göteborgs Utskänkningsbolags serveringsställen med det numret. Det är beläget å Stampen, midtemot den s. k. Svenska kyrkogården. Å undra botten är egentligen utskänkningslokalen, men i öfre våningen sinnas flera ljusa och propra rum för servering till slutna sällskaper, och till stället hör vidare en vacker tr dgård med kägelbana och skuggrika bersåer. Men det förnämsta af allt är t ändå att mathållningen icke allenast är oklanderlig, utan äfven priserna så billiga, att man It knappast skulle tro sig vara på ett utvärds-1 8 t k hus vid Göteborg. Vi kunna på förhand tillförsäkra hvar och en som icke finner det alltför simpelt att visa sig på ett Åutskänknings ställe, att han icke, som på andra ställen tyvärr ej sällan är fallet, skall behötva lemna okalen med blandade känslor. Historietten? Ah förlåt, se här en, ett liet Upsalaminne. I den ryktbara Carolinab