Göteborgsposten – 13 juli 1868, sida 2

ista allokution mot Österrike. Icke inre kyrkliga rågor, utan äktenskap, skola, uppfostran, bekännelernas förhållande till hvarandra, skola stå på dagrdningon för denna anakronistiska församling, som ammanträder i Rom d. 8 December 1869, om ej nåson mellankommande händelse omintetgör hela mötet. för en reform af katolicismen har man från detta nall intet att hoppas. Den katolska kyrkan har unler senaste århundradena så förstenats, att man sannolikt icke skall våga att på 1869 års möte bringa under förhandling de reformer, som för 300 år sedan endast med ringa röstmajoritet afstyrdes i Trient. B skoparne skola ej göra något motstånd mot Rom. De franska kyrkofurstarne, hvilka år 1682 sutto i den på Colberts föranstaltande nedsatta komite, redigerade i förening med Bossuet de bekanta syra gallicanska artiklarne, af hvilka den forsta: forklarar: påfven eger blott makt i andliga, men ej i verldsliga tiog, under det att den fjerde uttryckligen fastställde, att kyrkan, men icke päfven, är ofelbar, Elfva år senare skickade samma biskopar, som undertecknat denna artikel, en ödmjuk skrifvelse till påfven och båda honom om förlåtelse. . Mötet skall således icke rikta någon stark opposition mot Rom, men en desto häftigare mot nutidens rättsstat. I bänsyn dertill skulle mar kunna uppkasta den frågan, huruvida regeringarne icke borde vägra biskoparne tillåtelsen att resa till Rom? Vi svara obetingadt Nej. Låten dem draga dit, låten dem rådsla, låten dem väsnas, skälla och fördöma, och fortgån lugnt eder väg, Den staf, vid hvilken j bören stödja eder under ert framåtskridande, är medborgligheten. Då Henrik IV återvände från Canossa, kallade han städerna det uppspirande tyska medborgarskapet till kamp mot Rom, och Gregorius VII dog flyktig och öfvergifven. Äfven Österrike har återvändt från Canossa, sedan det 13 år stått i botgöringsskjorta; kampen her blifvit mera andlig, men motsatserna ba förblifvit desamma. Sålunda är den fria medborglighetens anda det vapen, med hvilket Österrike, rustadt, lugnt motser det allmänna mötet. En annan Österrikisk tidning tager äfvenledes bladet från munnen och säger påfven midt i ansigtet. Det ekonomiska mötet, hvilket skall sammanträda i Rom under loppet af nästa år, bebådas med så mycket buller, att det nästan liknar en utmaning. Hela den moderna verldens utveckling fördömes; på de påfliga romarnes språk heter det: civiläktenskapet är ett brott; tvifvel på nödvändigheten af påfvens verldsliga välde en dödsynd mot den heliga anda i trosbekännelsernas likberättigande en ovärdig utväxt från otrosandan. Det gäller vid det förestående mötet om, att gifva kyrkans sanktion åt den syllabus, som på sin tid bragte hela Europa i förvånirg. Och man bör derför icke heller förvåna sig öfver, att curian förklarat de österrikiska statsgrundlagarne och de konfessionela lagarne isynnerhet för förkastliga. Med syllabus förklarades kriget mot det moderna Europa; angreppet på sakernas nya ordning i Österrike är fientligheternas början, en lysande ryttarefäktning, handska icke helt och hållet efter den smak, som en snillrik medlem af det österrikiska herrehuset hyser, men likväl blott ett mellanspel; det egentliga bandgemänget skall börja först d. 8 Dec. 1869. Hvad skall följa af denna inledda kamp? Det ligger ännu i gudarnes knän. Men skådespelet är intressant, och dess första akt inger, såsom vi antydt, förhoppning om, att de följande akterna skola visa oss ett folks frigörelse ifrån en till ytterlighet drifven hierarkis sjättrar, skola visa oss en ny tillämpning i stort af Cavours stora sats: den fria kyrkan i den fria staten. Diskussionen inom Frankrikes lagstiftande kår har nu ryckt fram till behandlingen af budgeten för 1869. Vid sammanträdet d. 8 d:s besvarade utrikesministern Moustier ett tal af Jules Favre — hvilken senare återigen fordrade, att Frankrike skulle taga första steget till en allmän afväpning — med en förnyad törsäkran om, att regeringen endast rustade sig i fredens intresse. I samma anda har Moniteur uttalat sig. På oppositionens begäran, att regeringen skulle framlägga den diplomatiska brefvexlingen för sista året, svarade Moustier, att det f. n. var omöjligt att tillfredsställa denna fordran, derför att regeringen i fredens intresse önskade afvärja en upphetsande polemik mot Tyskland. Af denna förklaring framgår, att det ännu underhandlas mellan hofven i Paris och Berlin om ännu olösta politiska frågor och att dessa underhandlingar ingalunda ha en fullt lugn och harmonisk karakter. Frankrikes statsinkomster på de direkta skatterna och domänerna under de första fem månaderna af 1868 uppgått till 293,232,000 fres, eller 8 s mill. mera, än under motsva: rande tid 1867. I Paris har nu hållits ett andra allmänt möte, utan att myndigheternas tillåtelse infordrats. Det gällde, såsom förut nämnts, qvinnornas arbete och var mycket talrikt besökt. Fru Brugerola talade länge i ämnet. Ätven upplästes ett manifest från trenne damer, Andr Leov, Gajneur och Louise Caller. Hr Horn var ordförande. Konungen at Belgien skall begifva sig till Plombieres under kejsar Napoleons vistande derstädes. Konungen af Preussen har låtit i Ems beställa åt sig 50 rum i dervarande stora kurhus. D. 4 d:s anlände till samma bad ryske rikskansleren furst Gortschakoff, som således nu kan komma i tilltälle att uppgöra storartade planer med Wilhelm Eröfraren. I Gross-Peterwitz vid Canth har aftäckts ett monument åt grefve Bismarck, neml. en narträttlik medaliong af Carraramarmor. info