AD KåHUHD USAUE påU!19 OUTER. MTSKaIK Niel började armereformen med den fasta söresatsen, att det ej mera skulle hända, att Frankrike icke skulle vara i stånd att rycka i fält med 100,000 man. Man hade då soldater nog, men inga nya vapen; trupperna sågo goda ut, men depoterna voro tomma. . Efter få dagars operationer i fält skulle armåen varit utan förråder, utan ammunition och skotyg. Nu äro trupperna beväpnade och alla magasiner fyllda. Den första armå, som kommer att rycka ut, bar tillräckligt med Chassepotgevär, och om än de praktiska ösningarne urvisat, att de nya gevären äro behäftade med stora brister, kan man likväl icke tvifla om, att de äro öfverlägsna det preussiska tändnålsgeväret. Marskalk Niel skall ej stanna i sitt arbete, förrän Frankrike kan rycka i fält med 800,000 man, fullt utrustade i alla hänseenden och försedda med allt, som erfordras efter de nyare iderna om en armes förnödenheter under ett fälttåg. Korresp. omtalar derefter det praktiska sätt, hvarpå de franska officerarne öfva manskapet i bruket af snabbskjutande vapen och isynnerhet förekomma det onödiga förslösandet af ammunitionen, vidare öfningarne i att uppkasta löpgrafvar, för att betäcka skyttarne (vid hvarje brigad finnes 130 sappörer med 500 spadar och lika många hackor), vid hvilka ofta ända till en tredjedel af brigadens manskap användes, tör att i största möjliga hast få grafven färdig, samt öfningarne i de nyare taktiska rörelserna o. s. v. Förf. slutar: De franska mititärmanövrerna år 1868 visa, att man fattat bakladdningsgevärens sanna betydelse, att man med ifver arbetar på ökande af truppernas rörlighet, att de gamla felen bli hastigt afhjelpta och att den franska armeen snart skall vara ett lika skarpt och skräckjagande vapen i Napoleon III:s som i hans store namnes hand. Hela armmaskinen är eller skall mycket snart vara i fullkomligt arbetsdugligt tillständ, och det har aldrig varit nödvändigare för den allmänna fredens väktare och beskyddare än just nu att passa noga på, ty annars kunna vi vakna en vacker morgon ochssinna alla krigshjul i rörelse. För Times, som står på Tysklands sida, kan denna slutledning vara på sin plats; men vi tro för vår del, att Frankrikes närvarande materiela styrka just skall bevara freden, genom att tvinga Preussen att följa en annan politik, än den mot grannarne fientliga, som det hittills iakttagit. Utrikesministern Moustier kallades häromdagen till kejsaren i Fontainebleau, der han arbetade med honom hela dagen. Det talas om afsändandet af ett cirkulär till Frankrikes diplomatiska agenter, i hvilket regeringen tänker ånyo ådagalägga sina fredliga tänkesätt. En skrifvelse från Alexandria till geografen Malte-Brun omtalar, att den franske Afrikaresenären Le Saint aflidit i Aba-Klucka. Han hade för 18 månader sedan lemnat Frankrike, för att från Nilen fiona en väg till Gabou. Från Italien uppgifves, att Menotti Garibaldi skall i dessa dagar i Bologna förmälas med m:lle Italia Bedechini. Såsom ett bevis på hvilken osäkerhet som råder i Remagnan anföres, att midt på ljusa dagen ej mindre än 30 beväpnade anfall utförts på en enda landsväg ! Under det att vi här i vårt goda Sverige hålla på att för ett halft sekel klafbinda folket såsom skattedragande till statskyrkans presterskap, enligt den nya prestlöneregleringen, hvilken bestämmer skatts utgående efter egendom, förfar man i E ngland på ett alldeles motsatt sätt. Kyrkoskatte-tvånget kommer der att snart upphäfvas. Gladstones förslag om detsammas afskaffande, hvilken med en majoritet af 76 röster erhöll Underhusets bifall, har i Ötverhuset rönt ett bättre emottagande, än man hade hoppats. Tredje läsningen är gifven, så att förslaget redan kan anses för lag. Genom densamma har man uppnått mer, än att endast dissidenter bli befriade från att till den främmande kyrkan, statskyrkan, betala skatt, utan skola blott sådana betala, hvilka deltaga i kommunernas omröstning angående den årliga krigsbudgeten och dermed förpligta sig härtill. Den, som icke kan erlägga någon kyrkoskatt, blir helt enkelt borta från omröstningen. Befrielsen från kyrkoskatten kommer derför ej blott dem, som icke äro medlemmar af statskyrkan till godo, utan äfven sådana, som denna institution icke ligger tillräckligt nära om hjertat, för att de skulle vilja göra några penninguppoffringar för densamma. Den amerikanske diktaren Longfellow har emottagits af drottningen på Windsor. Rörande det i går omnämnda ovanliga uppträdet inom öfverhuset upplyses nu: På dagordningen stod lagförslaget om en ny indelning af valdistrikterna, till hvilket i Underhuset fogats flera förslag i öfverensstämmelse med regeringen. Nu inlemnade lord Beauchamp i Öfverhuset ett ändringsförslag, genom hvilket de i Underhuset väckta förslagen nästan alldeles kullkastades, och regeringen uttalade sig, oaktadt de i Underhuset afgifna förklaringar, äfven för Beauchamps ändring. Oppositionen protesterade med lord Russell i spetsen mot denna bållning och lemnade derpå salen. Saken har emellertid bilagts på det sätt, att Beauchamp tog sitt förslag tillbaka. — ———L — — — Telegrammer. STACKHOLM I 1 11. t ..