Den festlighet å Lorensberg, till hvilken man härstädes inbjudit resenärerna var ganska talrikt besökt. Utom de resande damerna hade äfven åtskilliga härstädes bosatta damer infunnit sig. Att det festliga i tillställningen härigenom förhöjdes behöfver väl ej nämnas. Efter sexan företogs en promenad i parken, hvarunder de som med anledning af damernas närvaro med ett visst vemod motsett en absolut försakelse af den vid dylika tillfällen omistliga cigarren, hade tillfälle att tillfredsställa sin åtrå. Under tiden afdukades borden och bålar framsattes. Genom en hornsignal återkallades de promenerande. Dr. Dickson tog ordet och föreslog en skål för de kärkomna om också snart äter bortdragande gästerna, hvilka han liknade vid en utvald trupp af den svenska. vetenskapens riddare. De hade, liksom fordom seden var, till en del dragit ut med sina damer och tal. önskade nu, att dessa vid den blifvande torneringen måtte få glädja sig åt sina riddares välförtjenta triumf. Tal. erinrade om att Göteborg varit de skandinaviska naturforskaremötenas vagga, ty för 30 år sedan (år 1839) hölls här det första bland dessa möten. Tal. önskade att nästa möte måtte hållas här, omnämnde stadens lämplighet härför äfvensom för att blifva den framtida skandinaviska hufvudstaden, erinrade om handelns egenskap att utgöra konsters och vetenskapers bästa fostrarinna och slutade med en skål för gästerna. Professor N. J. Andersson tackade för skålen och framhöll Göteborgs förtjenster icke blott såsom amma för skandinaviska naturtorskaremötena utan äfven för mycket annat stort såsom senast det fosterländska företaget: nordpolsexpeditionen, hvilken samhällets förste man och flera med honom liktänkande gjort till en wöjlighet. Landsh. grefve khrensvärd föreslog en skål sör Norge, uppmanade resenärerna att dit framföra en broderlig helsning från staden vid Göta elfs utlopp i Vestersaltet, och bad de medföljande damerna att till Norges qvinnor ätven medföra en helsning från Göteborgs döttrar. Må Norge blifva så fritt, slutade tal., att det ej längre fruktar att sluta sig till sin gamle broder! Lefve Norge! Tiden medgifver oss icke att återgifva den inspirerade skål, hvilken prof. F. Holmgren utbragte för Danmark, ej heller mag. Hedlund för Finland, för hvilken professor Becker tackade, lika litet som dr Billqvist synnerligt lyckade skål för damerna. Ordet förklarades derefter för fritt, några sånger utfördes och tiden förflöt på ett angenämt sätt, tills man måste bryta upp för att hinna ned till ångfartyget Kronprindsesse Louise. Med detta hade de danska och skånska deltagarne afgått från Köpenhamn och med detsamma följde också de Göteborgska deltagarne. Bland dessa afgick, utom de förut nämnda, äfven dr. E. W. Wretlind. Deremot kommer enligt en reklamation i H. T. dr. Montån icke att medfölja. . Göteborgs tulluppbörd. Den influtna uppbörden vid härvarande sjötullkammare under första halfåret har utgjort, jemfördt med törra året 1868. 1867. vid ink. afdeln. rdr 2,070,270: 17 2, 508,987: 06 , Utg. 497780 — 51,481: 36 S:a rdr 2,120,049: 07 2,560,468: 42 Kyrkomötet och valen dertill. Mellan de båda hufvudstadstidningarne ÅAftonbladetoch Nya Dagligt Allehanda föres en märklig tvist om de för val till lekmannarepresentanter vid det stundande kyrkomötet utsedda elektorers befogenhet eller icke-befogenhet att. till representanter utse personer öfver hela landet utan någon inskränkning i hänsyn till rummet. Aftonbladet antager denna befogenhet, dess antagonist bestrider densamma. Mellan dem må författningen skilja, och denna öfverensstämmer med Nya Dagligt Allehandas uppsattning. Men oaktadt denna begränsning, är det att hoppas, att emå partiela tvister icke bli indragna under mötets värjo och förhindra det ifrån att, såsom lagstiftarens mening utan tvifvel varit, utreda de större, kyrkan beträffande frågor, som sysselsätta den allmänna meningen och derför kunna väntas förr eller senare skola komma inför landets egen allmänna representation. Författningen omnämner sjelf särskilt sådana förhandlingsämnen som frågan om ny bibelöfversättning, psalmbok, evangeliibok, kyrko