Article Image
förda reklamationen, som undertecknats af Emil Key och som är föranledd af mina ann ärkningar mot de riksdagsmän som debiterat staten för hög hemfärdskostnad. Redan i Lördags insände jag till D. A:s redaktion ett svar, hvilket i sinom tid torde blifva i tidningen infördt. Emellertid och till tidens vinnande vill jag med eder tillåtelse bemöta hr key bär. Egentligen anmärkte jag endast att han kunnat genom att begagna ångbåtslägenhet till Westervik minska statens utgift från 43 rdr 50 öre, som uppburits, till 21 rdr. I denna anmärkniog låg dock ett klander, enär jag anser att representanterna likasåväl som embetsmännen äro pligtiga — de senare äro ock dertill uttryckligen ålagda — att vid resor på allmän bekostnad debitera staten för den kortaste och billigaste vägen. Hr Key svarar på min anmärkning att han valde den dyrare vägen (öfver Norrköping) tör att vinna tid och vara oberoende af ångbåtslägenhet till Westervik, som ofta blott med flera dagars mellanskof eger rum. — Derpå får jag svara, att då hr Key i slutet at Maj månad hemreste hade alla de ångfartyg som anlöpa Westervik intagit sina reguliera resor, och det oberoende som hr Key med full befogenhet eftersträfvar, hade således ganska väl vunnits äfven om kosan ställts på Westervik med ångbåt, oberäknadt tillfredsotällelsen att debitera staten för den billigaste resekostnaden. I anledving af min antydan att några ledamöter i den nedsatta komitön angående ifrågaställd lindring i rotningsoch rustningsbördan, hvilka ledamöter tillika voro riksdagsmän, tagit arvode samtidigt för begge dessa befattningar, upplyser hr Key att han endast uppburit arvode i komiten för de dagar under riksdagen, som komitn haft sammanträden. Denna uppgift, fullkomligt riktig, enligt hvad jag nyss inhemtat, ötverraskade mig emellertid derföre, att hr Key i sin reklamation omnämner, att komitån Legentligen arbetat före riksdagen och efter dess slut, men under densamma, om jag icke missminnes, blott 6 å 8 gånger haft sammanträden. I detta yttrande ligger en advokatyr, men ganska fintlig, särdeles om man erinrar sig att hr Key omnämner att de i komiteen va rande embetsoch tjenstemän både töre och efter samt hela tiden under riksdagen uppburit arvode såsom komiteledamöter. Man skall naturligtvis fråga: hvarföre uppburo dessa embets och tjenstemän arvode under hela riksdagen då komiten endast hade några få sammanträden ?-Förhållandet var dock att just dessa embetsmän arbetade, och arbetade ganska flitigt, under hela riksdagstiden för utredningen af de ganska invecklade frågor som blifvit komitön förelagde och att vid de Åsammaniräden som hr Key bevistade endast fattades beslut och dylikt. Hr Keys verksamhet i komitn under det riksdagen pågick var således en obetydlighet i jemförelse med de ifrågavarande tjenstemännens. Då jag antydde att dubbelt arvode uppbars, så är det af hr Keys egen uppgist konotateradt, och jag bör tillika upplysa att hans kolleger riksdagsmännen Bälter Sven Ersson och Sven Nilsson i sina hos armåförvaltningen förvarade räkningar debiterat staten för dagsarvode såsom komiteledamöter under hela den tid riksdagen fortgick. Men under det att jag, dertill föranledd af hr Keys reklamation, sysselsatte mig med att i Armåförvaltningen granska komiteledamöternas reseoch arvodesräkningar, gjorde jag en ny upptäckt som på det högsta förvånade mig. I det k. bref, hvarmedelst komitn konstituerades, tillerkändes ledamöterna, jemte arvode, resekostnadsersättning till och från hufvudstaden, enligt 5:te klassen i 1865 års resereglemente. Komiten sammanträdde här d. 25 Oktober förlidet år och afslutade sitt arbete d. 27 Maj. Hrr B. Sv. Ersson, Sven Nilsson och Key hafva i Armeförvaltningen uppburit hemfärdskostnaden såsom ledamöter i komiten, och likaledes uppburit i riksgäldskontoret reseersättning såsom riksdagmän. Riksdagen slutades d. 16 Maj och komitens uppdrag elfva dagar senare. Visserligen äro våra kommunikationsmedel ganska snabba, men ej så att dessa herrar d. 17 kunde resa hem och samma dag återkomma hit. — Det är visserligen möjligt att de någon gång hemreste under tiden, men det skedde då egentligen icke såsom annars stundom sker, då komiter ajournera sig efter gjord anmälan hos och biTT

2 juli 1868, sida 2

Thumbnail