Göteborgsposten – 30 juni 1868, sida 3

Kejsaren af Brasilien har förkastat Förenta Staternas:bemedling. Men huru kommer det sig, att kabinettet i Washington tillåtits handla allena i denna sak? De europeiska staterna borde förena sig med Förenta Staterna och ännu en gång göra framställning i saken. Bra siiien skulle då neppeligen kunna slå döförat till. Det gläder oss att se Times uttala sig för, att äfven engelska regeringen bör uppträda. Innan vi i denna vår öfversigt återvända från Sydamerika till Europa, torde vi från Nordamerika böra omnämna ett särdeles märkligt fall, hvilket inlägger ett ytterligare vittnesbörd om den djupa inre söndringen i den amerikanska Unionen. Den bekante republikanaren Thaddeus Stevens hade nemligen i representantkammaren föreslagit, att Sydstaterna Nordoch Syd-Carolina, Louisiana, Georgien och Alabama skulle åter representeras inom kongressen med det vilkor, att deras författningar aldrig skulle kunna förändras sålunda, att de nuvarande valmännen blefve uteslutna från rösträtten. Genom de författningar, som efter kriget påtvingats dessa stater af kongressens radikala parti, hatva neml. de svarta, hvilka i vissa stater utgöra den ötvervägande befolkningen, fått lika rösträtt med de hvita, och det är dessa röster, som det radikala partiet önskar tillförsäkra sig vid det förestående presidentvalet. Stevens förslag antogs af representantkammaren med 105 röster mot 30. Presidenten uttalade sitt veto, men senaten kullkastade detta genom att gilla förslaget med 30 röster mot 8. Presidentens åsigt i denna sak är som bekant den, att de svarta visserligen böra en gång erhålla valrätt såsom andra medborgare, men först då de erhållit den menskligt intellektuela ställning, att de kunna sjelfva skrifva namnet på valsedeln (d. v. s. att de sjelfva kunna veta hvem de rösta på), och att de äro i stånd att från bladet uppläsa Unionens författning och vid val inom den särskilda staten ätven denna stats författning (d. v. s. att de sjelfva skola veta, hvad de välja till). Då nu det radikala partiet ej tvekar om att göra de djuriskt okunniga svarta likställiga med de bil dade hvita, har det i sin yrsel beslutat stödja sig vid okunnigheten, för att hålla sig fast vid väldet. Hvad häraf kan följa, är ej godt att säga; men nog tyckas de radikala i sin brådska och sitt maktbegär leka med elden på ett äfventyrligt sätt och mer och mer sätta republiken i fara. Från Frankrike skrifves, att till Toulon anländt åtta fängslade araber från Algier, hvilka skola derifrån föras till straffanstalten på ön Ste Marguerite (midtemot Cannes). De hafva för menniskoätande dömts till lifstids fängelse. De olyckliga hade, drifna af hunger, dödat och uppätit flera menniskor, isynnerbet barn. De skulle egentligen lidit dödsstraff, om icke domstolen ansett den förfärande hungersnöden för en mildrande omständighet. Den svenske utrikesministern har uppehållit sig några dagar i Paris, hvarifrån han skulle med sin familj begifva sig till en badort i Södra Frankrike, Kejsar Napoleon har tillåtit österrikiska regeringen att göra inköp af Chassepot-gevär i Frankrike. Prins Napoleon låter med stor ifver sina vänner i Paris förneka uppgiften om, att han i Wien uti Kapucinerkyrkan fallit på knä vid kejsar Maimilians graf och försjunkit i en flera timmars bön. Han, prinsen, faller i allmänhet icke på knä, om ej möjligen för damer! Bismarck har inköpt aflidne lord Broughams villa i närheten af Cannes i det sydliga Frankrike. Det berättas, att man i England obetingadt tillerkänt Henry Winchesters repetitionsgevär priset framför alla hittills uppfunna bakladdningsvapen, och i öfverensstämmelse med detta resultat skall den engelska hären nu uteslutande förses med detta gevär. Schweiz lär äfven ha bestämt sig för detsamma. — Den kgl. gevärsfabriken i England har från d. 1 April 1867 till d. 31 Mars d. å. omarbetat 85,033 Enfieldsgevär, 15,012 korta och 4,998 skeppsmuskötter till bakladdningsgevär efter Sniders system. Kostnaden för omändringen af hvarje gevär är 22 shillings. Rev. d:r Vaughan, fordom utgifvare af British Quarterley Review och författare till några historiska verk, har aflidit. Vaughan var den försve som sökte att rena Cromwells namn från rojalistiska historieskrifvares smädelser. Telegrammer. STOCKHOLM d. 29 Juni. Konungen har i das gifvit mianas 3 Ulriksdal för de furetljisa